Öppet brev till staden:

”Beslutet att låta 18-åringar omplaceras är djupt omoraliskt”

Av
Ida Asplund Ådahl

LANDSKRONA. I ett öppet brev till staden riktar godemän, familjehem, lärare och socionomer skarp kritik till stadens sätt att behandla ensamkommande ungdomar.

- Många unga killar väntar på uppehållstillstånd i Landskrona, men det blir allt fler felaktiga besked och åldersbestämningen stämmer inte alltid. Landskrona stad måste ta sitt ansvar, men i stället rycker man undan handen för de som behöver den, säger Ameli Forstell, en av dem som undertecknat brevet.

Att man skriver brevet just nu, beror enligt Ameli Forstell, som själv har familjehem, på att man har fått nog på stadens hantering av ensamkommande ungdomar, men även att fler felaktiga beslut tas.

- Det är vår uppfattning att åldersbedömningen inte görs på ett rättssäkert vis. Vi tycker att det är djupt omoraliskt att Landskrona stad rycker upp den enda trygga grunden ungdomarna har att stå på, säger hon.

Det här skickades som ett öppet brev till de styrande politikerna i Landskrona stad:

”Det kanske inte är olagligt att ta emot och använda öronmärkta pengar till något annat än direktiven anger men det är definitivt omoraliskt av Landskrona stad.

Omoraliskt att inte se helheten och agera utifrån den.

De 18-åringar, som nyss var barn, har bott och nätverkat i vår stad i många fall i två års tid, kontakter har skapats, vänskapsband knutits och gymnasieskolan påbörjats. Då är det förkastligt och helt emot den forskning som finns, att rycka upp dem, som nyss var barn och behöver stödet som mest, från den lilla trygghet de har fått här i Landskrona.

Regeringen har lyssnat in hur livsviktigt det är för de unga att få bo kvar och avsluta sina studier på den ort där de känner sig hemma. Regeringen har förstått och valt att agera snabbt för att lösa problematiken. Så vad är det som är svårt att förstå för de styrande i Landskrona? 18-åringarna, som nyss var barn, behöver få stanna i Landskrona.

18-åringarna, som nyss var barn, väljer, trots kommunens beslut, att stanna i Landskrona. För de har förstått. De vet hur viktigt det är att ha ett nätverk. De vet hur viktigt det är att fortsätta vardagen som vanligt trots jobbiga och tunga beslut i asylprocessen. De vet hur viktigt det är att avsluta sina studier. Och de vet att de inte skulle orka om de återigen måste börja om i en ny stad utan nätverk, utan fritidsaktiviteter, utan vänner och utan det stöd från sin God man eller de andra vuxna som arbetar i skola och kommun.

18-åringarna, som nyss var barn, väljer att bo kvar till varje pris. Men istället för tryggheten med ordnat boende genom kommunen kastas de ut till att bli helt beroende av personer de inte känner. Personer som öppnar sina hem, sina sängar och soffor så att de har någonstans att ta vägen. 18-åringarna, som nyss var barn, tvingas in i ett beroendeförhållande och sårbarhet, de som redan befinner sig i en extra utsatt position. Det är helt enkelt omoraliskt att inte ta det ansvar som regeringen har tilldelat kommunen i den här frågan. För barnens skull, de barn som alldeles nyss blev 18, naturligt eller genom uppskrivning. För alla 18-åringar som bor i Landskrona har inte levt 18 år utan är egentligen fortfarande barn. Barn som ska omfattas av Barnkonventionens rättigheter. Migrationsverket har systematiskt skrivit upp barns åldrar utan att ha belägg för det vilket de får stark kritik för av både professorer, psykologer, läkare och jurister.

Landskrona väntar inte ens in att domen (åldersuppskrivningen) ska bli slutgiltig och vinna laga kraft utan påtvingar barn att lämna Landskrona kommuns boenden samma dag som de får besked om att Migrationsverket inte längre ser dem som barn. Utan någon förberedelse eller möjlighet till att hitta en lösning för sin situation. Barnen tvingas packa ner sina grejer och flytta samma dag även om domen kan överklagas och ändras. Höganäs kommun fick nyligen påbackning i åldersuppskrivningsfall när förvaltningsdomstolen inte var överens om hur det hade gått till. Detsamma gäller barnens tillgång till sin Gode man, 18åringar i Landskrona får inte behålla det stödet, den rösten och den hjälpen som vilken 18åring som helst behöver när en precis blivit vuxen och ska stå på egna ben.

Beslutet att låta 18åringarna ryckas upp och omplaceras är djupt omoraliskt. Landskrona kommun sviker de som är vårt största ansvar och vår framtid – de unga"

/Johanna Ivarsson, socionom

Irene Kunosson, God man och familjehem

Marie-Louise Johansson, God man

Amelie Frostell, kommunikatör och ideellt familjehem 

Emma Ankargren, familjehem 

Bojan Kunosson, extramormor till barn i familjehem 

Agneta Ekberg, vårdnadshavare och mamma i hjärtat 

Ammi Chambert God Man 

Sonja Miiros, familjehem

Lina Persson

Anna Båfält, socionom och familjehem 

Jessica Kunosson, bonussyrra till ensamkommande 

Päivi Olsson, socionom 

Jenny Berg, familjehem/handledare/ politiker 

Else-Lott Kjeller, God man

Rebecca Palm, Gymnasielärare

Ezzedine Zein, Filmproducent bla Om flykten och Heder

Lena Johansson Ohlström, fadderfamilj

Petra Lundmark, socionom

Ingrid Lyberg, lärare

Jenny Björsing, lärarassistent

Cecilia Afzelius, SVA-lärare 

Suzanne Gottsäter, lärare 

Sandra Andersson, socionom 

Lasse Brunius 

Linn Alenius, ideellt familjehem 

Liselott Sandahl Landin, yrkeslärare 

Alma Hodzic, socionom 

Lisa Lindecrantz, socionom

Eva Börjesson, SVA-lärare

Anneli Åkerberg, lärare 

Qamile Haliti, biblioteksassistent 

Ewa Wernberg, socionom 

Johan Freij, socionom 

Anna Nilsson, soc ord 

Moa Henriksson, socionom 

Anna Hed Roslund, volontärt fadderhem

Helen Enoksson, lärare

Kristina Andersson, ideellt familjehem

Lokaltidningen inväntar kommentar från styrande politiker i Landskrona.

Publicerad 17 November 2017 17:30

Lokaltidningen Landskronas nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag