Bedragarnas tillvägagångssätt blir mer kreativa.

Bedragarnas tillvägagångssätt blir mer kreativa. Foto: Mostphotos

Internetbedragare hittar nya metoder – det här kan du råka ut för

"Bedragare kan vara väldigt smarta"

SVERIGE.

Falsk bankman, phising och card not present. Begreppen och tillvägagångssätten för bedragare att försöka tillskanska sig pengar via internet och datorer är många. Nästan dagligen hittar bedragarna på nya metoder för att slå till, enligt polisen.

Bedrägerisätten är idag många. Ett tillvägagångssätt som har blivit vanligare under senaste åren är så kallad falsk bankman, eller vishing. Ofta utsätts äldre för greppet och uppringarna är ofta väldigt trevliga.

– Det är en väldigt ful typ av bedrägeri. En bedragare ringer upp en äldre person och säger: "Hej, jag ringer från din bank, det sker ett bedrägeriförsök just nu så jag behöver din hjälp för att stoppa det." Och den äldre personen tänker ju: "Men herregud vad händer?" och blir skärrad, säger Victoria Fors, utredare på polisens bedrägerisektion i Stockholm, på polisens sajt.

Syftet från uppringarens sida är att komma åt den äldres pengar genom att hetsa fram en signering via bank-id. Ofta berättar de utsatta att bedragarna har verkat väldigt pålitliga i samtalet. Enligt polisen riktar man in sig på äldre personer som kanske inte har helt klart för sig hur bank-id fungerar och vad det egentligen är man ger bedragarna.

– Bedragare kan ju vara väldigt smarta, åtminstone i hur de bedriver sina bedrägerier, säger Victoria Fors.

Det finns även fall där bedragare kapar Facebookkonton. Där tittar de kontoägarens tidigare konversationer, hur meddelandena skrivs, vilka emojis som används för att sedan kunna skriva till kontoägarens vänner och på ett mycket trovärdigt sätt be om pengar.

Bedrägerierna ha ökat i Sverige under senare år. 2008 anmäldes totalt 28 433 datorbedrägerier och bedrägerier med hjälp av internet, 2017 var siffran på 122 248 anmälningar, enligt Brå.

Så här kan bedragaren slå till

Spoofing – På mobilen kan det stå att det ringer från exempelvis en bank, men i själva verket kan det vara bedragare som använder en speciell app för att fejka vem uppringaren är.

Phishing – Bedragare skickar trovärdiga mejl, exempelvis med en avsändare som kan se ut att komma från ett företag eller en myndighet. Av olika anlendingar ber man om lösenord, användarnamn eller kontouppgifter.

Vishing (kallas ibland "falsk bankman") – Bedragaren ringer upp och låtsas vara från exempelvis banken eller en myndighet och ber den utsatte att logga in med bank-id eller dosa och kräver koder för att därigenom kunna ta pengar från de utsattas konton.

Kryptovaluta – Digitala pengar, exempelvis Bitcoin, valuta utan bank eller riksbank som reglerar. Eftersom kryptovalutorna inte finns knutna till ett personligt bankkonto kan de användas för att i princip handla anonymt på nätet.

Card-not-present (CNP) – Innebär att en bedragare gör internetköp med någons kortuppgifter, utan att ha det fysiska kortet. Det kan handla om hotellnätter, bilar eller flygresor.

Källa: Nationellt bedrägericenter

Publicerad 17 December 2018 07:00