Vid idrottsanläggningar hittades närmare 300 000 gummigranulat per kilo sediment i dagvattenbrunnar.

Vid idrottsanläggningar hittades närmare 300 000 gummigranulat per kilo sediment i dagvattenbrunnar. Foto: ProjectManhattan

Plast från lekplatser och konstgräs hamnar i dagvattenbrunnar

Rapport visar på kunskapsluckor

SVERIGE.

Dagvattenbrunnar nära lekplatser och konstgräsplaner har höga halter av mikroplaster. Det visar en rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket. Men rapporten stöter på kritik.

Forskarna har kartlagt förekomsten av lekplatser och idrottsanläggningar (konstgräsplaner och ridbanor) som har gjutet gummi i ett 20-tal större kommuner. Sammanställningen visar att fenomenet är vanligt och att användandet av gjutet gummi inte heller ser ut att minska.

Mätningar i dagvattenbrunnar som ligger nära anläggningarna visar på höga halter av mikroplaster.

– Det här är den största studien som hittills har gjorts i Sverige kring spridningen av mikroplaster från den här typen av anläggningar och den uppmärksammar en potentiellt betydande källa till mikroplast i naturen, säger Anna-Sara Krång, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

Forskarna har inte undersökt mikroplasternas vidare spridning i vattenmiljön. Men enligt Anna-Sara Krång finns det ändå anledning till oro.

– I och med att gummigranulaten ansamlas i dagvattenbrunnar finns också stor risk att partiklarna sprids vidare till vattendrag, sjöar och hav via dagvattensystemet vid regn och höga vattenflöden, säger hon.

Rapporten slår fast att det behövs mer kunskap kring anläggningar som är gjorda av gjutet gummi. Det gäller allt från skötsel till skyddsåtgärder.

– Till skillnad från konstgräs med granulat, där problematiken med mikroplast uppmärksammats de senaste åren, är gjutna gummiytor mycket mindre undersökta. Sammantaget täcker dessa lekplatser och idrottsanläggningar stora arealer, så det är relevant att titta på hur de sköts och vilken risk det finns för att mikroplaster sprids vidare från anläggningarna till naturen, säger Anna-Sara Krång och fortsätter:

– Det finns mycket som kommunerna kan göra men det krävs både kunskap och resurser och att man ser det som en prioriterad fråga.

Bilden som målas upp i rapporten ifrågasätts dock av Svensk Däckåtervinning AB (SDAB), ett kretsloppsföretag utan vinstintresse som verkar för att däckråvaran ska komma till så stor nytta som möjligt inom ramen för en cirkulär ekonomi.

SDAB påpekar att IVL skrev en rapport redan 2016 där varje konstgräsplan påstås sprida mellan tre och fem ton mikroplast per år.

– Denna bild kom från att man trodde att skälet till att man fyller på konstgräsplaner med granulat är att det försvunnit granulat till naturen. Bilden spred sig som en löpeld. Detta har lett till att ett antal kommuner förbjudit gummigranulat på konstgräsplaner och att det experimenterats med andra underlag som ofta är mycket dyrare och leder till skador på spelarna. Redan när den ursprungliga IVL-rapporten kom fanns dock forskning som visar att det som egentligen händer är att materialet kompakteras. Den eventuella spridning av granulat som faktiskt sker är mycket liten och lätt att åtgärda, säger Martin Lindkvist, presstalesperson på SDAB.

Men när IVL nu presenterar sin nya rapport har de uppmätta halterna minskat avsevärt. I alla fall enligt en genomsnittsberäkning av IVL:s siffror som SDAB gjort.

– Tre till fem ton per plan och år i de första antagandena har nu blivit knappt 300 gram uppmätt per dagbrunn vid idrottsanläggningar och de vid konstgräsplaner låg under detta, säger Martin Lindkvist.

Många kommuner planerar att ersätta sina konstgräsplaner. Ett exempel är Malmö stad som tänker ta bort planerna till en kostnad av 500 miljoner kronor.

– Ska man verkligen ta kostnader på många hundratals miljoner kronor i en enda kommun eller är det bättre att försöka minska mängden granulat i dagbrunnarna från 300 gram ner till något som man då anser som mer godtagbart, frågar sig Martin Lindkvist.

Så mycket plaster hittade forskarna

Resultaten visar att lösa gummifragment förekom på marken runt om samtliga anläggningar, från enstaka bitar upp till 5 000 per kvadratmeter. I flera fall hittades mycket höga halter av gummirelaterade mikroplaster (≥300 µm) i bottensediment i dagvattenbrunnar i nära anslutning till anläggningarna. Vid lekplatser hittades upp till nära 24 000 gummigranulat per kilo sediment torrvikt (motsvarande 71 g/kg) och vid idrottsanläggningar närmare 300 000 gummigranulat per kilo sediment (motsvarande 41 g/kg).

Källa: "Sammanställning av kunskap och åtgärdsförslag för att minska spridning av mikroplast från konstgräsplaner och andra utomhusanläggningar för idrott och lek" (IVL).

Publicerad 18 May 2019 00:00