I dag
12°

Missa inte:

Iva Maasing

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

TEST. Precis som den klassiska, svansmotordrivna Porsche 911 har dess lillebror, den kompakta mittmotorvagnen Boxster, fått längre axelavstånd och bredare spårvidd till fördel för köregenskaperna samt lägre vikt till fördel för accelerationen.
Även om 911 och Boxster har i stort sett samma sexcylindriga boxermotor har Porsche här trimmat motorn till några tiotal hästkrafter lägre effekt och lagt motorljudet på en lägre nivå, så att den hälften så dyra lillebror inte ska ge ett lika potent intryck som storebror.
Man får vika sig ordentligt för att komma ned i stolen, som numera inte är för smalt skålad och har ganska låga sidovalkar, vilket underlättar i- och urstigningen. Vill man komma lättare i och ur och det inte regnar, kan man ha suffletten nedfälld och stiger så att säga rakt ned på sätet.Plus för startdosan
Den behändiga tygsuffletten fälls ned respektive upp elektriskt på korta nio sekunder, kvickare än på de flesta andra bilar, och fällningen kan göras i farter upp till 40 kilometer i timmen. En randanmärkning: alla Boxster är öppna, vill man ha bilen med ett fast tak får man välja Porsche Cayman.
Plus för startdosan som vrids för start så att man slipper den extra tryckningen på en larvig startknapp.Minus för den elektriska parkeringsbromsen. Plus också för innerbackspegeln som bländas av på gammaldags vis med en liten spak. Den elektroniska avbländningen på många bilar är oftast så felprogrammerad att man bara blir frustrerad.
Bilen är tacknämligt lätthanterlig i låg fart, exempelvis vid parkering, tack vare den på inställningsläge "normal" mjukt växlande automatlådan, en dubbelkopplingslåda av typ PDK med sju växlar, och att bilen svänger ganska tvärt. Förarstolen kan pumpas tillräckligt högt så att föraren har bra sikt framåt. Sikten bakåt är däremot begränsad.Snabb i svängarna
Fjädringen är förvånansvärt bekväm om man kör med ställknappen på mittkonsolen i läge "normal" men de låga sportdäcken kan stöta till över tvärfogar i vägen.
God kurshållning genom hela fartregistret trots att det är fråga om en mittmotorvagn som inte har samma inneboende kursstabilitet som framhjulsdrivna bilar.
Styrningen kan kännas alltför direkt vid långfärd och man kan ibland märka av vägbanans ojämnheter i ratten.
Kör man sportigt ger små rattutslag mycket snabba in- och utsvängningar i kurvor, kvickare än på 911, och karossen ligger plant hur man än slänger bilen i och ur kurvor.
Trycker man in läge "sport" eller "sport plus" på ställknapparna blir gången ännu mera tävlingsvagnslik med motor svarande kvickare på gaspådrag och växellådan växlande vid högre varvtal där den här motorn har sitt högsta vridmoment. På läge ?sport plus? blir växlingarna i de höga varvtalen så ryckiga att man kan få ont i nacken.
Nacken snärtar även till om man utnyttjar "launch control" för att få absolut kvickaste acceleration från stillastående. Det hela känns fullkomligt galet eftersom man trycker hårt på bromspedalen och samtidigt gasar på för fullt, för att därefter släppa upp bromspedalen så att bilen tar ett väldigt skutt framåt.

Publicerad: 21. augusti 2012 00:18

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare