Missa inte:

Johanna S. Johansson

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

Det finns lika många historier om en by, som människor som bor där. Lokaltidningen möter människor från varje by i kommunen, som får berätta sin egen historia.
Först ut är Nils-Erik och Lisbeth Jönsson i Teckomatorp.


TECKOMATORP. Säg Teckomatorp och de flesta kanske genast associerar namnet med BT Kemi och giftskandalen på 1970-talet. Men för Lisbeth och Nils-Erik Jönsson som flyttade hit 1964, är minnena av byn oändligt många fler än så.

Lisbeth, som kom ifrån Ulricehamn, var på dans i Dagstorps gillestuga när hon träffade Nils-Erik. Blixtförälskelsen ledde så småningom till en flytt till Teckomatorp.
Hon och hennes man har samlat på sig flera pärmar med Teckomatorps historia, som berättar om ett samhälle som byggdes upp på 1800-talet med hotell, mejeri, bryggeri, en läkarpraktik och inte minst en järnvägsstation som har haft stor betydelse för utvecklingen i byn.

Under åren har mycket förändrats. Både att byn blev del av Svalövs kommun, med Svalöv som huvudort, och att bilen slog igenom innebar stora förändringar. Biografer och caféer las ner, affärer stängde och banker flyttade.

– På 1950-talet fanns 117 företag och affärer här i byn. Jag är född i Norrvidinge och bodde där när jag var barn. När man skulle storhandla fick man ta cykeln till Teckomatorp, då fanns det inget Center Syd, säger Nils-Erik med ett leende.

– Här besökte man köttaffären, skoaffären, Bror Ljungbergs manifaktur, man köpte kaffe hos Norlander som även sålde radioapparater. Hos skohandeln på Västergatan fanns alltid skor som passade, den skohandlaren hade koll på läget! Och om man skulle ha något utav det ädla fanns Systembolaget på Järnvägsgatan.

Var i byn träffades människor när ni var unga?

– Ofta träffades man på Folkets hus där vi dansade, och idrottsplatsen var också en stor träffpunkt. På Onsjöbanan i Håstenslöv körde den svenska eliten motocross varje år, publiken kunde vara 20 000 personer stor. Dessutom fanns här tre caféer. När jag gick i skolan 1955 hade vi ingen matsal så när det var lunch tog vi våra smörgåsar hemifrån och åt dem på ÅK:s Café, där vi köpte Rio Cola eller Cuba Cola, säger Nils-Erik.

En av de största händelserna från åren som gått är trots allt sprängningen av BT Kemis gamla lokaler 1979, säger de.
– Stanken av deras utsläpp minns vi tydligt. Byn var i viss mån delad i två läger, eftersom många hade jobb på fabriken och det trycktes upp en bildekal där det stod "vi Bor och Trivs i Teckomatorp", med anknytning till namnet BT Kemi. Vi var glada när de sprägde fabriken, det var de flesta.

Vad är Teckomatorps styrka som by idag?
– Utvecklingen med kommunikationer har varit fantastisk. Stationen gör att folk kan pendla till jobb så att de kan bo kvar här. Här finns inte så många affärer kvar, men vi handlar mycket på ICA – vi vill ju gärna gynna de lokala affärerna, säger de.

Publicerad: 26. juni 2012 09:00

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare