Landskrona tar plats i stadshusfoajén

En stad i miniatyr. Det var uppdraget som föll på GIS-enheten i Landskrona Stad. Men 3D-tekniken i kommunen kommer ha större användningsområden än modellbyggande i framtiden.

Av
Hannes Tobiasson

Papperstunna lager av gips skrivs ut två våningar upp i stadshuset. Lager på lager resulterar i små block av byggnader och träd i tre dimensioner.

Vi arbetar ju med en platt karta, men att få med en tredje dimension är svårare än man tror, säger Pauline Pertoft, som är avdelningschef på GIS-enheten i Landskrona.

Det politiska beslutet om att göra en tredimensionell modell av Landskrona togs 2014, vilket sedermera resulterade i ett inköp av en 3D-skrivare.

Uppdraget att bygga föll på GIS-enheten, som arbetar med kartor, geografisk information och analyser inför beslutsfattande och byggande i Landskrona.

Allteftersom så växer modellen sig större, i totalt fyrtio block med några kvarter i varje tar den sin form. Det tar tid, det är mycket information som ska till för att den digitala 3D-modellen blir till en fysisk.

– Det är rätt så komplext, det är som att du bygger varje hus igen. Men det tar förstås inte lika lång tid, säger Stefan Persson, GIS-tekniker.

Planen är att få ut den till allmän beskådan i början av sommaren. Den ska stå intill fönstret i stadshusets foajé, så att man ska kunna se den utifrån alla dygnets timmar. Men inget är bestämt, mycket kan hända.

Kommunen är i framkant vad gäller användandet av tekniken, Malmö och Stockholm har också liknande skrivare.

– Malmö gör mycket modeller, de har varit en inspiration. Men det är inte lika detaljerad design som här, det är faktiskt ganska unikt.

Till grund för modellerna ligger den vanliga data som enheten använder sig utav. Därtill har de drönarbilder och laserbilder som ger med centimeterprecision uppgifter om höjd- och avståndsförhållanden.

Från kartans två dimensioner läggs den tredje till, det så kallade z-värdet. Det får kartan att, bokstavligt talat, lyfta.

Värdena används till att ”bygga” tredimensionella digitala profiler som kan användas till mer än att bara bygga små modeller i gips. Till exempel i samrådsskeden i planprocesser eller hur solljuset på befintliga byggnader påverkas av ett nybygge.

– Maskinen och kunskapen kan användas för medborgardialog, för att visa hur det blir, säger Pauline Pertoft.

Med utvecklingen av 3D-teknik förändras också förväntningarna på att använda den. Men det handlar inte om visualisering, utan snarare om presentation, menar Pauline Pertoft.

– Tekniken gör att vi kan presentera komplicerad data på ett bättre och mer lättillgängligt sätt.

Christian Gullin, systemingenjör på GIS-avdelningen, menar att efterfrågan på bilder av stadsrummet ökar. Förr räckte det med en karta, men inte längre. Nu vill man se hur förändringar påverkar också rummet.

Och förväntningarna på tekniken blir bara större och större. Man är i ett ganska tidigt skede av 3D-tekniken, men utveckling kommer förändra.

– Jag brukar likna utveckling i den digitala världen från 2D till 3D som lika stor som den mellan det analoga och det digitala, säger Christian Gullin.

Gipspulver och ett slags lim plus färg, det är vad Landskrona i skala 1:1000 består av. Snart ska modellen vara klar för allmän beskådan, hoppas modellbyggarna på GIS-avdelningen i kommunen.

Gipspulver och ett slags lim plus färg, det är vad Landskrona i skala 1:1000 består av. Snart ska modellen vara klar för allmän beskådan, hoppas modellbyggarna på GIS-avdelningen i kommunen.

Hörnet Säbygatan/Eriksgatan och medföljande kvarter pusslas in i modellen.

Hörnet Säbygatan/Eriksgatan och medföljande kvarter pusslas in i modellen.

All insamlad data från mätningarna resulterar i en 3D-modell i digital form som sedan tar fysisk form i skrivaren.

All insamlad data från mätningarna resulterar i en 3D-modell i digital form som sedan tar fysisk form i skrivaren.

GIS-enhetens Stefan Persson och Pauline Pertoft vid den tvådimensionella kartan över Landskrona.

GIS-enhetens Stefan Persson och Pauline Pertoft vid den tvådimensionella kartan över Landskrona.

Allt har inte gått enligt planerna, det här misslyckade försöket med stadshuset är en påminnelse om det.

Allt har inte gått enligt planerna, det här misslyckade försöket med stadshuset är en påminnelse om det.

Fakta:

3D-skrivaren köptes in för cirka 470 000 kronor, att skriva ut en platta med runt tre kvarter kostar cirka 3 000 kronor inklusive efterarbete.

Publicerad 13 May 2018 06:00