Fler blomsterängar i staden

LANDSKRONA.

Det stora, jordiga diket som i början av juni dök upp längs med Hälsingborgsvägen är inte början på en ny utbyggnad av stadens försvarsverk, i linje med de storstilade planerna på vad som skulle omge Citadellet. I stället skall här bli något mycket mera fridfullt, nämligen en blomsteräng som lyser upp vid norra infarten till Landskrona.

Med lite tur blommar det i ängen redan i slutet av sommaren, men nästa år blir det alldeles säkert blomsterprakt att njuta av här under sommaren. Ängen kommer att bestå av många blommande örter och här finns en del tvååriga och en del ettåriga växter, bland annat kornvallmo, humleblomster, väddklint, myskmalva, gullviva och stor blåklocka.

– Våra entréer till staden är viktiga och vi har upplevt att ängen längs Österleden blivit mycket uppskattad. Det känns därför extra bra att vi kan kombinera ängsprakten med en insats som gynnar insekterna, säger Tora Broberg, stadsmiljöchef på Landskrona stad, i ett pressmeddelande.

Planteringen vid Hälsingborgsvägen är tänkt att locka humlor, bin och andra insekter som är viktiga för pollineringen.

– Trädgårdsgillet i år har tema humlor så vi tycker det passar extra bra, säger Emili Zeilon, kultursekreterare och ansvarig för Trädgårdsgillet, i pressmeddelandet.

Utöver ängen vid norra infarten kommer Landskrona stad att genomföra liknande projekt i Häljarp, Glumslöv och Asmundtorp. Även de ängarna blommar förhoppningsvis i år, men med säkerhet nästa år. Arbetet med planteringarna inleddes i början av juni och om förhållandena är gynnsamma blir det alltså blommande ängar av de jordiga dikena redan i år.

Malin Nävelsö

Vackra ängsblommor är värt besväret.

Vackra ängsblommor är värt besväret. Foto: Angel Nieto/Mostphotos

Skapa en fager blomsteräng

Blomsterängar, eller slåtterängar, var vanliga förr, när foder till djuren skördades på marker som genom detta bruk blev rika på blommande örter. Att göra en äng kräver lite tid och tålamod, men i gengäld får man en miljö som tilltalar många, som bär på ett kulturhistoriskt värde och som bidrar till den biologiska mångfalden.

För att få till en fin och hållbar äng är det viktigt att börja från grunden. Börja med att rensa ytan som skall bli äng från ogräs. Vänta sedan två till tre veckor med att så, för då hinner ogräs som finns i jorden komma upp och kan rensas bort. Efter hand som ängsväxterna etablerar sig, kommer det att bli svårare för oönskade växter att komma in. Den som vill göra ett riktigt grundligt jobb låter marken ligga i träda ett år, för att bli av med till exempel kvickrot och tistlar.

Det bästa underlaget för en äng är en näringsfattig, sandblandad mulljord. Ängsväxterna får svårt att hävda sig om jorden är för näringsrik, eftersom det då lätt kommer in växter som tränger undan ängsörterna. Förr användes ofta de magrare jordarna som gav sämre skörd till ängar. Är jorden näringsrik kan man odla potatis där ett år innan man anlägger sin äng, då det luckrar upp jorden och förbrukar mycket av näringen.

Blomsteräng skall gärna sås glest, så man bör kombinera med grässådd för att binda jorden och hindra ogräs från att etablera sig. En bra plantskola kan hjälpa till med rätt proportioner på sådden. I ängen sår man lämpligen ettåriga och fleråriga sorter som självsår sig. Bra att ha med i blandningen är lin och blåklint, två ettåriga sorter som ursprungligen hör hemma på åkern. Eftersom de blommar första året kan de ge ett visst skydd åt de långsamväxande arterna. Det fungerar bäst att så ängen på våren.

När blomsterängen etablerat sig kräver den inte så mycket skötsel, men det är viktigt att slå den. Antingen slår man på traditionellt vis med lie, eller så kör man med röjsåg. Det är viktigt att klippet får ligga kvar ett tag, så att det hinner fröa av sig, men det får inte ligga för länge för då multnar det och ger näring till ängsjorden. Om jorden blir för näringsrik kommer andra växter att kväva ängsblommorna.

Tänk på att det kan ta flera år att hitta en bra balans mellan de olika blommorna och gräsen i ängen. Efterhand får man bättre koll på hur jorden, växterna och andra förhållanden samspelar. Mer om ängar och ängsskötsel kan man ofta lära sig från närmaste hembygdsförening, som man kan hitta via Skånes Hembygdsförbund: www.hembygd.se/skane

Publicerad 21 June 2018 11:50