”När fälten ser ut som det gör här… Tröskan kostar mer att hålla igång per timme än vad vi tröskar in. Det måste tas bort, för förhoppningsvis så regnar det någon gång och då ska här sås höstraps”, säger Daniel Nylander.

”När fälten ser ut som det gör här… Tröskan kostar mer att hålla igång per timme än vad vi tröskar in. Det måste tas bort, för förhoppningsvis så regnar det någon gång och då ska här sås höstraps”, säger Daniel Nylander. Foto: Jonas Lundin

Torkan ställer till det rejält för bönderna

”Det kommer bli massor med konkurser”

LANDSKRONA. Det extremt varma vädret är måhända till glädje för badande semesterfirare, men för Sveriges bönder är det katastrof. ”Tröskan kostar mer att hålla igång per timme än vad vi tröskar in”, säger lantbrukaren Daniel Nylander.

Av
Jonas Lundin

– Vi tröskar tre veckor tidigare än normalt. I vanliga fall så har gubbarna semester vid denna tiden, säger Daniel Nylander, driftsledare på Rönneberga jordbruk, som brukar cirka 930 hektar.

Han pratar samtidigt som han kör den gula tröskan på ett fält utanför Tågarp. Man behöver inte vara spannmålsexpert för att se att det höstvete som flyger in i tröskan är snustorrt. Här blir det inte mer än en 40-procentig skörd jämfört med normalt, berättar han.

– Den våta hösten gjorde först så att beståndet inte blev det bästa. Och nu med denna torkan, så är det knappt några kärnor i axen. Det har torkat bort, säger Daniel Nylander.

Han är också ordförande i LRF:s kommungrupp och i lokalavdelningen i Landskrona. Han har hört från flera kollegor som även de drabbas av torkan. Exakt hur stor skadan blir är svårt att säga innan skörden är bärgad.

– Jag har hört redan nu av grannar som inte kommer reda ut detta. Det kommer bli massor med konkurser för lantbruksföretag när vi börjar närma oss vintern, om det inte kommer någon hjälp nånstans ifrån, säger Daniel Nylander.

– Jag snackade med en kompis igår som har en gård längre ner i Skåne. Han visste inte hur det skulle gå. Man har fru och barn hemma som man älskar, resten löser sig säkert, men jag vet inte hur.

Av vetet från just det här fältet ska det bli ”Absolut vodka” i Åhus.

Av vetet från just det här fältet ska det bli ”Absolut vodka” i Åhus. Foto: Jonas Lundin

Daniel Nylander driver också en egen gård på 250 hektar i Rydebäck, med bland annat fåruppfödning.

– För tillfället har de gräs men det är inte många dagar till. Sedan får vi börja stödutfodra med det fodret vi skulle fodrat med i vinter, säger han.

Det kan innebära problem i vinter.

– Har man ingenting att fodra dem med så får man ju slakta ut djuren. Det värsta är att slakterierna har så långa väntetider. Jag hörde om ett slakteri som har ett års väntetid. Det är inte roligt inte ha foder till djuren och inte kunna slakta dem. Det är gårdar som redan nu inte har foder, så de ger bort djuren gratis till folk som vill ha dem, säger Daniel Nylander.

”Hade vi inte haft den extrema importen som vi har idag så hade vi haft svält i Sverige i vinter”, säger Daniel Nylander.

”Hade vi inte haft den extrema importen som vi har idag så hade vi haft svält i Sverige i vinter”, säger Daniel Nylander. Foto: Jonas Lundin

Halmpriserna har också gått upp, vilket gör det ekonomiskt svårt för de bönder som inte har egen halm att ge sina djur.

– Det kött de säljer i affärerna har samma pris som vanligt, det är bara det att deras insatser har fyrdubblats, säger Daniel Nylander.

Han inte varit med om någon så här extrem situation tidigare.

– Jag har hört talas av de äldre kollegorna att det var en torka här på 90-talet men det var inte alls så som det är nu, säger han.

2016 var det också torrt, vilket minskade skördarna och regnet tog det mesta av höstsådden 2017.

– Situationen för detta år kan inte räddas. Ska man kunna rädda skörden till nästa år, så får det börja regna. Det går ju inte att stoppa ner nya frö utan regn, säger Daniel Nylander.

Publicerad 28 July 2018 09:00