Enligt förvaltningens egna beräkningar har 336 fallolyckor kunnat undvikas genom projektet. Det innebär mer än sex miljoner kronor mindre i vårdkostnader.

Enligt förvaltningens egna beräkningar har 336 fallolyckor kunnat undvikas genom projektet. Det innebär mer än sex miljoner kronor mindre i vårdkostnader. Foto: Mostphotos

Uteblivna fallolyckor sparar smärta och miljoner

Projekt mot äldres fallolyckor har varit framgångsrikt

LANDSKRONA. I år ser omsorgsförvaltningen ut att gå back med 5,4 miljoner kronor mot årsbudgeten på totalt 684 miljoner. Prognosen för 2019 ligger på ett underskott på 28 miljoner kronor. Men inget åskmoln utan silverkant, ett treårigt projekt som ska förbygga fallolyckor hos äldre ser ut att ha sparat både mycket smärta och en vacker slant.

Av
Per Eeg-Olofsson

Det var hösten 2015 som omsorgsförvaltningen fick tilldelning på cirka två miljoner kronor per år i statliga stimulanspengar till projektet. Under 2016, 2017 och 2018 har arbetsterapeuter och fysioterapeuter (sjukgymnaster) arbetat tillsammans med omsorgsteam för att förbygga äldres fallolyckor. Under 2016 anställdes två fysioterapeuter och två arbetsterapeuter inom kommunens rehabgrupp, för att arbeta just fallförebyggande inom hemvården och inom kommunens särskilda boenden.

- De har varit med och utbildat ett rehabombud i varje omvårdnadsgrupp, säger Eva-Lotta Nydahl som är områdeschef för boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen.

- Sedan sprider rehabombuden arbetssätten vidare till kollegorna.

Ett 40-tal rehabombud har utbildats, men innan det har skett har projektgruppen utbildat sig själva i en studiecirkel.

- Fackkunskaperna har vi ju haft redan innan, men studiecirkeln har gjort att vi talat samma språk och lär ut lika när vi i vår tur har utbildad rehabombuden, berättar Camilla Nilsénius, en av arbetsterapeuterna i projektet.

En del av projektet har varit att identifiera de äldre som löper störst risk att drabbas av en fallolycka, och att förebygga det, med hjälp av ett verktyg som kallas ”Senior Alert”. Det är en omfattande enkät som på ett systematiskt sätt ska hjälpa personalen att bedöma risken för olika typer av skador i vården, dels fallolyckor, men också sådant som undernäring och trycksår. Bedöms det att risken finns så vidtas åtgärder.

- Det kan var mattor och trösklar till exempel, belysning eller vilken gångförmåga brukaren har, säger Britt-Marie Söderström, som är rehabassistent.

Annat som tas upp i enkäten är tidigare fallolyckor, effekter av medicinering, om hjälpmedel används och om den äldre har nedsatta sinnen.

Det kan handla om att medicinering ska ses över, att erbjuda den äldre hjälpmedel eller träning.

- Det kan handla om att medicinering ska ses över, att erbjuda den äldre hjälpmedel eller träning. Träning är vår absolut bästa metod för att förbygga fall. Vi jobbar med ett träningsprogram som heter HIFE som fungerar både preventivt och som rehab, berättar Ulrika Hjort, enhetschef för rehabgruppen.

Några av de som jobbat med kommunens framgångsrika projekt mot fallskador hos äldre. Från vänster: Britt-Marie Söderlund, rehabassistent, Helen Ivarsson, fysioterapeut, Camilla Nilsénius, arbetsterapeut och Ulrika Hjort, enhetschef.

Några av de som jobbat med kommunens framgångsrika projekt mot fallskador hos äldre. Från vänster: Britt-Marie Söderlund, rehabassistent, Helen Ivarsson, fysioterapeut, Camilla Nilsénius, arbetsterapeut och Ulrika Hjort, enhetschef. Foto: Per Eeg-Olofsson

Ett mål i projektet har varit att minska antalet fallolyckor bland äldre med tio procent. 2016 och 2017 har de minskat med nio procent, och även i år ser de ut att minska. Enligt omsorgsförvaltningens egna beräkningar innebär det att man kunna förebygga 336 fallolyckor.

Mycket smärta, värk och blåmärken som äldre sluppit alltså, men också en hel del skattekronor sparade. Statistiskt sett bör 134 av de 336 uteblivna fallen gett svåra skador enligt kommunens beräkningar. Eftersom vårdkostnaden för dem ligger på 45 000 kronor i snitt så är det över sex miljoner kronor som sparats in.

Nu lider det treåriga projektet mot sitt slut.

- Det är vår ambition att fortsätta det här arbetet, men det är inte riktigt klart med hur vi ska få medel till det, säger Eva-Lotta Nydahl.

- Detta har ju varit genom statliga medel, och det är osäkert hur det ser ut med dem längre fram. Men de rehabombud som vi utbildat finns ju kvar.

Publicerad 31 October 2018 15:30