BILDEXTRA: På vrakjakt för Trafikverket

Landskronas vrak kartläggs inför breddning av inseglingsrännan

LANDSKRONA. Det stora slaget i Öresund stod 1658. Trots att det är 360 år sedan, så är det än idag något som Trafikverket måste ta hänsyn till i sina planer på att bredda farleden in i Landskrona hamn. Det lämnade nämligen efter sig ett par vrak i det redan trånga hamninloppet. För att få koll på dem tar marinarkeologer under denna vecka en närmare titt under ytan.

Av
Jonas Lundin

– Vill du ha måttbandet nu?, säger Anders Gutehall till den fullt påklädda dykaren och tillika marinarkeologen Marie Jonsson, som precis ska till att bege sig ner i djupet från M/S Baltic Explorer.

Eller djup och djup. Nya Svärdet ligger på mellan två och elva meters djup, ett par hundra meter rakt ut från vattentornet. Det var en dålig ankring som gjorde att hon la sig på sidan den 31 oktober 1658, på väg tillbaka tillbaka från det två dagar tidigare timade Slaget i Öresund, en svidande förlust för den svenska flottan.

Ett rejält kliv, så är dykaren i vattnet. För uppgång finns en stege specialanpassad för dykare.

Ett rejält kliv, så är dykaren i vattnet. För uppgång finns en stege specialanpassad för dykare. Foto: Per Eeg-Olofsson

Efter en check av utrustningen hoppar hon i. En ”navelsträng” med syreberikad luft och kommunikationsmöjligheter är det enda synliga tecknet på att det finns någon under ytan. Ur en svart låda hörs Marie Jonssons andning. Den för tankarna lite till Darth Vader från filmerna om Stjärnornas krig. Onekligen känns det lite surrealistiskt att höra andetag från någon som är i en annan ”värld”, den som är under vattnet.

Med sonderingskäpp och måttband ska hon få koll på över hur stor yta Svärdet ligger. Anders Gutehall, för dagen dykledare, skriver upp siffror över hur djupt som Marie Jonsson hittar trärester i bottenleran med hjälp av sin metallsond.

– Och det kändes som trä? säger han.

– Ja, svarar Marie Jonsson i hans hörlurar.

MS Baltic Explorer har Ystad som hemmahamn, men hyrs ut till diverse dykeriarbeten och även till dykutfärder.

MS Baltic Explorer har Ystad som hemmahamn, men hyrs ut till diverse dykeriarbeten och även till dykutfärder. Foto: Per Eeg-Olofsson

Men det är inte bara Nya Svärdet som marinarkeologerna ska få koll på. På historiska sjökort från 1600-talet och framåt över Landskrona hamn kan man se vraket efter Nya Svärdet. Men på många av sjökorten finns det också ett annat vrak som ligger på södra sidan av hamninloppet, sannolikt ett danskt fartyg som sänkts för att blockera infarten till Landskrona så att inte de svenska fartygen, som sökt skydd där, skulle kunna ta sig ut.

– Sportdykare har dykt på Nya Svärdet på 60, 70 och 80-talet och Malmö Museum har varit och dokumenterat det på framför allt 80-talet. Men det finns inga egentliga uppgifter om det södra vraket, säger Thomas Bergstrand, marinarkeolog på Bohusläns museum som fått Länsstyrelsens uppdrag att kolla vrakens status och läge.

Marie Jonsson (mitten) och Thomas Bergstrand (vänster) är marinarkeologer på Bohusläns museum, som fått kartläggningsuppdraget av Trafikverket. Anders Gutehall är marinarkeolog även han som jobbar på konsultbasis.

Marie Jonsson (mitten) och Thomas Bergstrand (vänster) är marinarkeologer på Bohusläns museum, som fått kartläggningsuppdraget av Trafikverket. Anders Gutehall är marinarkeolog även han som jobbar på konsultbasis. Foto: Per Eeg-Olofsson

Trafikverket vill nämligen förbättra farleden in till Landskrona hamn. Det finns behov av bredda hamninloppet, men åt vilket håll är det lämpligt?

– I det att man har två kända vrak på respektive sida av farleden, så vill man ha ett bättre underlag. Vad är detta för vrak? Var exakt ligger de? Vilket vetenskapligt värde har de idag?, säger Thomas Bergstrand.

Var exakt ligger de? Vilket vetenskapligt värde har de idag?

Även om det i marinarkeologernas uppdrag nu bara ingår en besiktning och inte en grävning, så dyker det ändå upp en del frågor. Till exempel om hur många av kanonerna som bärgats genom årens lopp. Nya Svärdet ska ha varit bestyckat med ett drygt 20-tal.

– Samtida dokument från 1658-59, visar på att svenskarna bärgade kanoner på plats. Högst sannolikt fick man inte med sig allt. Det finns också uppgifter från 70-talet om att sportdykare ska ha sett minst en kanon på vraket. Det finns inga uppgifter på att man skulle ha bärgat det. Och Malmö Museum har inte tagit upp några kanoner, säger Thomas Bergstrand.

Något som säkert också finns på botten är mänskliga kvarlevor. Nere i skeppet fanns sårade soldater som omkom när Nya Svärdet kapsejsade.

Det är Trafikverket som gett Bohusläns museum i uppdrag att inventera vraken vid djuprännan. Mattias Holmqvist och Christina Ripa (bilden), är utredningsledare respektive trafikanalytiker där, och har kommit ombord för att informera sig om hur det går.

Det är Trafikverket som gett Bohusläns museum i uppdrag att inventera vraken vid djuprännan. Mattias Holmqvist och Christina Ripa (bilden), är utredningsledare respektive trafikanalytiker där, och har kommit ombord för att informera sig om hur det går. Foto: Per Eeg-Olofsson

Att jobba som arkeolog kan nog vara som att resa in i en annan värld. Att dessutom göra i under vattenytan ger det säkert ytterligare en dimension.

– Naturen gör ju sitt för att sudda ut de gamla gränserna. Det som var synligt på Svärdet i fjol, kanske är helt borta idag beroende på sanden. Eftersom havsbotten är så dynamisk så kan det växla väldigt fort, säger Thomas Bergstrand.

Medan Marie Jonsson är nere på botten, så åker Thomas Bergstrand in och hämtar två personer som också är tämligen nyfikna på deras arbete. Mattias Holmqvist och Christina Ripa, utredningsledare respektive trafikanalytiker på Trafikverket som är där för att se hur det går.

Trafikverket gör just nu så kallad en åtgärdsvalsstudie, för att utveckla farleden, inte minst trafiksäkerhetsmässigt. Idag är det små marginaler att ta in fartyg där.

– Det har ju framförts önskemål om att man vill kunna ta in större fartyg in till varvet, vilket innebär att vi måste göra åtgärder i farleden. När vi börjat titta på det här så har vi konstaterat att de här vraken som ligger här kommer kunna påverka vilka möjligheter vi har att utveckla farleden. Det är rätt ovanligt att vi gör den här typen av utredningar i så här tidiga skeden, säger Mattias Holmqvist.

– Förhoppningsvis kommer vi få en bild av de här två vraken, vilket skick de är i, och hur det kommer att kunna påverka den fortsatta planeringen i den här åtgärdsvalsstudien.

Lufttillförsel och radiokommunikation kollas innan igång.

Lufttillförsel och radiokommunikation kollas innan igång. Foto: Per Eeg-Olofsson

Den senaste undersökningen av Nya Svärdet gjordes under 1980-talet av Malmö museer. Det är därifrån denna skiss kommer, som marinarkeologerna från Bohusläns museum nu kan utgå ifrån.

Den senaste undersökningen av Nya Svärdet gjordes under 1980-talet av Malmö museer. Det är därifrån denna skiss kommer, som marinarkeologerna från Bohusläns museum nu kan utgå ifrån. Foto: Per Eeg-Olofsson

Patrik Juhlin driver företaget P Dyk som hyrt ut dykbåten MS Baltic Explorer. Han ansvara för allt som har med båtens framdrift, ankring och navigering att göra.

Patrik Juhlin driver företaget P Dyk som hyrt ut dykbåten MS Baltic Explorer. Han ansvara för allt som har med båtens framdrift, ankring och navigering att göra. Foto: Per Eeg-Olofsson

Med hjälp av en avancerad sonarutrustning har inseglingsrännan undersökt i jakt på Nya Svärdet. Det visade sig dock svårt, eftersom hela vraket nu är täckt med sand och lera.

Med hjälp av en avancerad sonarutrustning har inseglingsrännan undersökt i jakt på Nya Svärdet. Det visade sig dock svårt, eftersom hela vraket nu är täckt med sand och lera. Foto: Per Eeg-Olofsson

Måttband och boj, några av redskapen för marinarkeologer.

Måttband och boj, några av redskapen för marinarkeologer. Foto: Per Eeg-Olofsson

Till skillnad från sportdykare använder marinarkeologerna en helmask. Genom en ”navelsträng” till ytan ger den både luft och möjlighet till radiokommunikation.

Till skillnad från sportdykare använder marinarkeologerna en helmask. Genom en ”navelsträng” till ytan ger den både luft och möjlighet till radiokommunikation. Foto: Per Eeg-Olofsson

En bit trä – men inte vilken som helst. Detta är virke från krigsfartyget Nya Svärdet som sjönk för 360 år sedan.

En bit trä – men inte vilken som helst. Detta är virke från krigsfartyget Nya Svärdet som sjönk för 360 år sedan. Foto: Per Eeg-Olofsson

Dags att dra på torrdräkten för Marie Jonsson. Även om hela kroppen utom huvet förblir torr så är det kallt i vattnet så här års. Uppe mot en timme under ytan är dock inga problem menar Marie Jonsson.

Dags att dra på torrdräkten för Marie Jonsson. Även om hela kroppen utom huvet förblir torr så är det kallt i vattnet så här års. Uppe mot en timme under ytan är dock inga problem menar Marie Jonsson. Foto: Per Eeg-Olofsson

Nya Svärdet ligger precis i kanten av djuprännan och det är inte så långt till de förbipasserande Venfärjorna. Alla berörda myndigheter är dock informerade om att där sker dykarbete denna vecka.

Nya Svärdet ligger precis i kanten av djuprännan och det är inte så långt till de förbipasserande Venfärjorna. Alla berörda myndigheter är dock informerade om att där sker dykarbete denna vecka. Foto: Per Eeg-Olofsson

Helmasken är inget man tar på själv, det krävs en del assistans.

Helmasken är inget man tar på själv, det krävs en del assistans. Foto: Per Eeg-Olofsson

Anders Gutehall går igenom checklistan för utrustningen som förser dykaren med luft och radiokommunikation.

Anders Gutehall går igenom checklistan för utrustningen som förser dykaren med luft och radiokommunikation. Foto: Per Eeg-Olofsson

Dykflaggan, signalflagga A, visar för andra fartyg att det finns dykare i vattnet.

Dykflaggan, signalflagga A, visar för andra fartyg att det finns dykare i vattnet. Foto: Per Eeg-Olofsson

Anders Gutehall antecknar vad Marie Jonsson, som är under ytan, mätt upp. Hon sticker ned en metallsond för varje meter längs ett måttband. Stöter hon på trä antecknas det och på vilket djup i bottenleran det ligger.

Anders Gutehall antecknar vad Marie Jonsson, som är under ytan, mätt upp. Hon sticker ned en metallsond för varje meter längs ett måttband. Stöter hon på trä antecknas det och på vilket djup i bottenleran det ligger. Foto: Per Eeg-Olofsson

Skepparen Patrik Juhlin håller via VHF-radio kontakt med de fartyg som passerar genom djuprännan och informerar om att det finns dykare i vattnet. Här är det bulkfartyget Gotland som är på väg förbi.

Skepparen Patrik Juhlin håller via VHF-radio kontakt med de fartyg som passerar genom djuprännan och informerar om att det finns dykare i vattnet. Här är det bulkfartyget Gotland som är på väg förbi. Foto: Per Eeg-Olofsson

”Navelsträngen” och bubblor i vattnet från utandningsluften, skvallrar om var i vattnet dykaren befinner sig.

”Navelsträngen” och bubblor i vattnet från utandningsluften, skvallrar om var i vattnet dykaren befinner sig. Foto: Per Eeg-Olofsson

Thomas Bergstrand, marinarkeolog på Bohusläns museum, är den som leder projektet.

Thomas Bergstrand, marinarkeolog på Bohusläns museum, är den som leder projektet. Foto: Per Eeg-Olofsson

När dykaren närmar sig fartyget igen måste Thomas Bergstrand ta in på ”navelsträngen” så att den inte trasslar sig.

När dykaren närmar sig fartyget igen måste Thomas Bergstrand ta in på ”navelsträngen” så att den inte trasslar sig. Foto: Per Eeg-Olofsson

Nya Svärdet

Ursprungligen ett handelsskepp, sjösatt 1625 i Västervik.

Längd: drygt 40 meter, bredd cirka 10 meter.

Besättningsstyrka på cirka 150 man.

Nya Svärdet deltog i flera av de svenska sjötågen, bland annat i det stora slaget i Öresund 1658 mot en holländsk flotta.

Efter slaget sökte fartyget sig in mot Landskrona men sjönk i inloppet efter vad som måste betraktas som en dålig ankring.

Nya Svärdet finns inprickat eller omnämnt på kartor och seglingsbeskrivningar från 1600 – och 1700-talet eftersom hon utgjort ett hinder för sjöfarten.

Under 1800 och 1900-talen har omfattande muddringsarbeten gjorts, men den antikvariska kollen har varit dålig, så det är svårt att veta hur mycket av Nya Svärdet som försvunnit.

Nya Svärdet ligget på två till elva meters djup med kraftig slagsida.

Källa: www.oresundsdykning.se/nya-svardet/

Publicerad 07 November 2018 17:00