Marinarkeologen Thomas Bergstrand (till höger) var på plats utanför Gråen med sitt team i september för att göra en arkeologisk utredning av vraket efter Nya Svärdet. Nu är rapporten klar.

Marinarkeologen Thomas Bergstrand (till höger) var på plats utanför Gråen med sitt team i september för att göra en arkeologisk utredning av vraket efter Nya Svärdet. Nu är rapporten klar. Foto: Per Eeg-Olofsson/Arkiv

Utgrävt vrak kan öppna för bredare djupränna

Runt 20 miljoner kostar utgrävning tror marinarkeolog

LANDKRONA. Dokumentera vraket och gräv fram föremål – sedan är det fritt fram att bredda farleden och ta bort vraket efter 1600-talsskeppet Nya Svärdet. Det är kanske det mest troliga alternativet i en ny arkeolog-rapport som gjorts inför en framtida breddning av djuprännan.

Av
Per Eeg-Olofsson

Djuprännan som leder in till Landskrona hamn och varvet från nordväst är för smal och för snäv för de största fartyg som finns i dag. Det menar reparationsvarvet OHIAB som under flera år tryckt på både kommunen och Trafikverket/Sjöfartsverket om en breddning av rännan – dess begränsning gör att man förlorar kunder menar företaget.

Nu har Trafikverket påbörjat en så kallad åtgärdsvalstudie, och i september gjorde arkeologer på länsstyrelsens uppdrag en kartläggning av något som är en viktig bit i pusslet kring djuprännan: vraket efter krigsfartyget Nya Svärdet som sjönk där efter en misslyckas ankring den 31 oktober 1658. Ombord fanns bland andra sårade soldater från Slaget vid Öresund två dagar tidigare. Det ligger olyckligt med tanke på breddning av djuprännan – precis i norra kanten av rännan, något hundratal meter från där kallbadhuset låg.

Nu är rapporten efter den undersökningen klar.

- Nya Svärdet är till större delen överspolat av sand, berättar Thomas Bergstrand, marinarkeolog på Bohusläns museum, som var den som ledde dykbesiktningen av vraket i september förra året.

- Så vi har fått svar på frågan om vrakets utbredning, men inte vrakets bevarandestatus. Men överspolningen är på sätt och vis bra, eftersom sanden skyddar vraket.

Även ett danskt vrak, omskrivet i historiska källor, som ska ligga på södra sidan farleden mot Gråen till, ingick i uppdraget.

- Det kallas vrak 53:56 och kan ha hetat Gripen eller Lyckepotten, säger Thomas Bergstrand.

- Det är helt begravt, men vi har hittat var det ligger.

Det vraket är dock inte lika arkeologiskt intressant som Nya Svärdet berättar Thomas Bergstrand, eftersom det sannolikt tömts på sitt innehåll och medvetet sänkts av danska flottan för att täppa till farleden och stänga inne svenska fartyg i hamn, en så kallad ”sänkare”.

- Egentligen är det konstigt att vi inte hittat fler vrak med tanke på mängden fartyg som danskarna skickade in mot Landskrona.

Under cirka två veckor pågick dykunderökningarna som utfördes av Bohusläns museum på uppdrag av länsstyrelsen.

Under cirka två veckor pågick dykunderökningarna som utfördes av Bohusläns museum på uppdrag av länsstyrelsen. Foto: Per Eeg-Olofsson/Arkiv

Rapporten listar tre huvudspår för vad man kan göra med Nya Svärdet.

- Det första är att ta bort Svärdet. Men det är på en rad premisser, att man gör en arkeologisk utgrävning och konserverar utvalda föremål. Själva vraket behöver man inte konservera om det dokumenteras väl, idag finns ju till exempel 3D-scanning.

Thomas Bergstrand har ombetts att beräkna kostnaden för detta.

- En grov uppskattning är 18 till 20 miljoner kronor säger han.

Ett andra alternativ är att låta vraket ligga kvar, men att skydda det mot friläggning. Det är det dock mycket som talar emot.

- Man skulle till exempel kunna slå ned stålspont kring vraket. Men det tror jag inte Sjöfartsverket är intresserat av. eftersom det skulle bli ett hinder för sjöfarten, säger Thomas Bergstrand.

Det tredje alternativet är det så kallade nollalternativet – att inte göra någonting.

- Men det skulle ju också hindra att man breddar djuprännan norrut. Att man expanderar den söderut är inte så troligt eftersom det skulle kunna finnas risk för sättningar och skador på Gråen.

Nu har rapporten gått vidare till länsstyrelsen och Trafikverket som tillsammans med Sjöfartsverket är den myndighet som beslutar om åtgärder för farleder i svenska vatten. Men beslut kan dröja – sannolikt finns farleden med i nästa nationella trafikplan som gäller mellan åren 2022 och 2033.

Källa: www.oresundsdykning.se/nya-svardet/

FAKTA Nya Svärdet

Ursprungligen ett handelsskepp, sjösatt 1625 i Västervik.

Längd: drygt 40 meter, bredd cirka 10 meter.

Besättningsstyrka på cirka 150 man.

Nya Svärdet deltog i flera av de svenska sjötågen, bland annat i det stora slaget i Öresund 1658 mot en holländsk flotta.

Efter slaget sökte fartyget sig in mot Landskrona men sjönk i inloppet efter vad som måste betraktas som en dålig ankring.

Nya Svärdet finns inprickat eller omnämnt på kartor och seglingsbeskrivningar från 1600 – och 1700-talet eftersom hon utgjort ett hinder för sjöfarten.

Under 1800 och 1900-talen har omfattande muddringsarbeten gjorts, men den antikvariska kollen har varit dålig, så det är svårt att veta hur mycket av Nya Svärdet som försvunnit.

Nya Svärdet ligget på två till elva meters djup med kraftig slagsida.

Publicerad 09 January 2019 12:30