Thomas Muller vid verket ”Konstnären”. ”Det är jag. Lite barnslig med ett hjärta av målarfärg” säger han och skrattar.

Thomas Muller vid verket ”Konstnären”. ”Det är jag. Lite barnslig med ett hjärta av målarfärg” säger han och skrattar. Foto: Per Eeg-Olofsson

Material och minnen inspirerar Halmstad-konstnär

Thomas Muller är först ut på Pumphusets konsthall i vår

LANDSKRONA.

Det är stämningar, associationer och minnen som fastnar på Halmstad-konstnären Thomas Mullers dukar. Intresset för ytor och material syns också där, med ett hantverkskunnande från tidigare yrket som dekormålare. Nu visas hans verk på Pumphuset.

Av
Per Eeg-Olofsson

- Jag försöker ofta återge en stämning. Det är minnesbilder blandat med fiktion, berättar han om sina verk.

Inte sällan utgår dessa från föremål, som ibland fastnat på själva duken. ”Dom 8” heter ett verk där ett svart-vitt foto från 1910- eller 20-talet syns på något som kan vara en bok med siffran åtta. Det är samma antal som människorna på bilden. Det är unga människor utomhus på sommaren. De är finklädda och en av dem håller i ett dragspel.

- Jag tänker mig ett fotoalbum med fler bilder på dessa åtta, säger Thomas Muller och berättar att det kan bli en hel berättelse i hans huvud om människorna på bilden.

I verket ”Love 1-2” syns två böcker och även en liten parfymflaska. Den är ett loppisfynd, så som många andra föremål på Thomas Mullers tavlor.

I verket ”Love 1-2” syns två böcker och även en liten parfymflaska. Den är ett loppisfynd, så som många andra föremål på Thomas Mullers tavlor. Foto: Per Eeg-Olofsson

I ett annat verk syns ett mönster från en gammal tapet och en bit av en textilklädd lampsladd av äldre snitt. Där kommer inspirationen från ett ödehus, något som Thomas Muller tycker om att finna och undersöka.

- När barnen var små kallade vi det att ”ta reda på vart vägen tar vägen”. Men bäst är nästan att gå runt själv och upptäcka vad som finns i dem, det kan jag göra i timmar.

Ett ödehus är inspirationen till ”Minnet av ett hus”.

Ett ödehus är inspirationen till ”Minnet av ett hus”. Foto: Per Eeg-Olofsson

Att Thomas Muller tidigare arbetat som dekormålare syns på dukarna som nu hänger i Pumphusets konsthall. I botten av målningarna har han skapat illusionen av material som rostig plåt, betong eller en putsad vägg.

- Man kan säga att jag gått från marmor- och trä till fler material, säger han och skrattar.

Det var arbetsmiljön som tvingade honom bort från yrket som dekormålare när han var i 30-års åldern.

- Jag blev dålig av färgerna. På den tiden var det mycket lasyrfärg, berättar Thomas Muller.

Det var då tanken på en konstnärsbana föddes och Thomas Muller hyrde en ateljé i Stockholm.

- Det gick ganska dåligt fram till att en kändis, jag ska inte säga vem, köpte en tavla som sedan hamnade i ett stort hemma-hos reportage. Då vände det, berättar Thomas Muller.

Beställningsarbeten, exempelvis till bröllop, är en stor del av Thomas Mullers produktion.

- Kunder kommer till mig med ett tema och en färg. Men jag gör alltid det på mitt eget sätt, min egen tolkning, berättar Thomas Mueller.

Utställningen visas till och med den 31 mars.

I ett hörn sitter en modelldocka – en sådan konstnärer använder för att fånga kroppens ställningar. Men istället för att vara 15-20 centimeter hög är denna stor som en riktig människa.

I ett hörn sitter en modelldocka – en sådan konstnärer använder för att fånga kroppens ställningar. Men istället för att vara 15-20 centimeter hög är denna stor som en riktig människa. Foto: Per Eeg-Olofsson

Publicerad 15 February 2019 15:00