Ekonomibyggnader för jordbruksverksamhet menar tomtägaren. Åtminstone delvis bostadshus menar kommunen och hänvisar till att de bland annat ligger mycket närmare motorvägen än vad som är tillåtet, 12 respektive 49 meter till vägkanten.

Ekonomibyggnader för jordbruksverksamhet menar tomtägaren. Åtminstone delvis bostadshus menar kommunen och hänvisar till att de bland annat ligger mycket närmare motorvägen än vad som är tillåtet, 12 respektive 49 meter till vägkanten. Foto: Landskrona stad

Straffavgift för svartbygge går vidare till domstol

LANDSKRONA. Det var i början om av året som Lokaltidningen skrev om ett svartbygge vid motorvägen. Då hotade Landskrona kommun med miljonvite om det inte revs, men kommunen fick bakläxa av Länsstyrelsen. Nu har kommunen överklagat ärendet till högre instans, dessutom har ett nytt misstänkt svartbygge upptäckts.

Av
Jonas Lundin

Det var i september 2017 som stadsbyggnadsförvaltningen i Landskrona fick in en ovanlig anmälan: på en tomt i kanten av E6 står två större byggnader som är byggda utan bygglov. I november förra året var det stadsbyggnadsförvaltningens tur att göra en syn på plats. Och även om tjänstemännen inte kunde komma in på tomten på grund av staket och höga vallar, så kunde de på håll konstatera att åtminstone delar av byggnaderna är bostadshus.

Förvaltningen tittade sedan på flygfoton över området och kom fram till att byggnaderna, en som är cirka 200 kvadratmeter stor, och en som är 800 kvadratmeter stor, sannolikt byggts under år 2009. På ett flygfoto från sensommaren 2008 finns inte byggnaderna, medan de finns med på ett flygfoto från juni 2010. Även tomtägaren uppger att byggnaderna byggdes för tio år sedan i sitt svar till förvaltningen. Stadsbyggnadsnämnden kom fram till att det inte rörde sig om ekonomibyggnader, vilket fastighetsägaren hävdade. Ekonomibyggnader som hör till jordbruk behöver inte bygglov.

I början av detta år hotade så stadsbyggnadsnämnden med miljonvite om inte de två byggnaderna revs inom ett halvår. Fastighetsägaren överklagade och länsstyrelsen gav i mars kommunen en bakläxa. Fastighetsägaren hade nämligen sagt att byggnaderna påbörjats redan 2007 med att bottenplattorna blev gjutna. Eftersom en tioårig preskriptionstid gäller, skulle beslutet om vite i början av 2019 fattats för sent.

Nu har stadsbyggnadsnämnden gått vidare till mark- och miljödomstolen med en överklagan. Till att börja med vill man ha några månader på sig att hitta bevis. Bland annat har man tittat på ytterligare flygfoton från 2014 och 2018 och sett att den ena, större, byggnaden försetts med en tillbyggnad på cirka 175 kvadratmeter efter 2014, uppger stadsbyggnadschef Johan Nilsson till HD/Landskronaposten.

Publicerad 07 June 2019 13:52