Minnellah Kolthott använder en vattenkikare för att upptäcka vattenliv som gömmer sig på botten.

Minnellah Kolthott använder en vattenkikare för att upptäcka vattenliv som gömmer sig på botten. Foto: Per Eeg-Olofsson

Flera nappade på att lära mer om havsliv

Kommunen ordnade håvning på Halvmånen och Lill-Olas

LANDSKRONA.

I veckan är det ”Västerhavsveckan”, då en rad kommuner längs Sveriges västra kust ordnade aktiviteter för att uppmärksamma havsfrågor och de marina miljöerna längs kusten. Så även Landskrona stad, som under onsdagen ordnade håvning på Halvmånen-stranden och vid Lill-Olas brygga.

Av
Per Eeg-Olofsson

– Också finns det plattfiskar, som sandskädda. Men man ska allt vara snabb för att fånga en sådan – den som gör det vinner en glass!

Det säger Rainer Weich som till vardags är miljöstrateg på Landskrona stad.

För dagen är han dock pedagog. Tillsammans med kollegorna Therese Ehrnsten, kommunekolog, och Evelina Weich, även hon miljöstrateg, håller han i dagens håvningsövningar på Halvmånens strand och vid Lill-Olas brygga, för intresserade barn och vuxna.

Efter att ha gått igenom hur utrustningen, som består av håvar, vattenkikare och plastlådor, funkar så är det fritt fram för både barn och vuxna att plaska ut i det knähöga vattnet och undersöka vad som finns vid botten.

Och även om sandbottnen, som trampas av tusentals badare varje sommar, förefaller ganska livlös, så hamnar det snabbt ganska mycket i plastlådorna – dock ingen plattfisk.

Rainer Weich visar hur man tar prover för att mäta biologisk mångfald i bottnar. Utrustningen är enkel, ett PVC-rör med ett membran i ena änden som suger fast bottenmaterialet. Sedan silas materialet för att hitta djur och växter.

Rainer Weich visar hur man tar prover för att mäta biologisk mångfald i bottnar. Utrustningen är enkel, ett PVC-rör med ett membran i ena änden som suger fast bottenmaterialet. Sedan silas materialet för att hitta djur och växter. Foto: Per Eeg-Olofsson

Några havsväxter så klart, som blåstång och ålgräs som finns i stora bestånd på grundbottnarna utanför Landskrona, som fungerar som ”barnkammare” för många fiskarter. Men även djur: den ilskna strandkrabban, de genomskinliga sandräkorna och havsborstmaskar som lever nere i sanden.

– Jag hittade en mussla, en hjärtmussla, och en tångräka, berättar Minnellah Kolthott, sex år som håvat med farmor Lotta Persson som stöd.

Trots att det var lite kallt i vattnet i början har hon håvat i nästan tjugo minuter.

Trots att det inte ser ut att finnas mycket på botten, så hamnar det flera saker i plastlådorna.

Trots att det inte ser ut att finnas mycket på botten, så hamnar det flera saker i plastlådorna. Foto: Per Eeg-Olofsson

Kommunekolog Therese Ehrnsten går igenom innehållet i de vita plastlådorna och berättar lite om varje djur och växt. Stort intresse väcker den några centimeter stora tångräkan.

– Det var kanske dagens finaste fynd, säger Rainer Weich som konstaterar att havslivet i Öresund mår ganska bra på det hela taget.

Han kan dock inte låta bli att önska sig en förbättring:

– Det vore inte fel om man gav fisken bättre skydd under lekperioden, torsken till exempel. Det finns mer torsk i Öresund än på andra ställen, men det betyder inte att det finns gott om torsk.

Kommunekolog Therese Ehrnsten med en av strandens vanligaste och glupskaste invånare, en strandkrabba.

Kommunekolog Therese Ehrnsten med en av strandens vanligaste och glupskaste invånare, en strandkrabba. Foto: Per Eeg-Olofsson

Tång och annan växtlighet är viktig för havslivet. Inte minst är ålgräsängarna på grundbottnarna utanför Landskrona viktiga som uppväxtområden för många fiskarter, berättar miljöstrateg Rainer Weich.

Tång och annan växtlighet är viktig för havslivet. Inte minst är ålgräsängarna på grundbottnarna utanför Landskrona viktiga som uppväxtområden för många fiskarter, berättar miljöstrateg Rainer Weich. Foto: Per Eeg-Olofsson

Abbe Ehrnsten var en av de som kollade in vattenlivet med hjälp av håv och vattenkikare.

Abbe Ehrnsten var en av de som kollade in vattenlivet med hjälp av håv och vattenkikare. Foto: Per Eeg-Olofsson

En tångräka var ett av de större djuren som hamnade i plastlådorna.

En tångräka var ett av de större djuren som hamnade i plastlådorna. Foto: Per Eeg-Olofsson

Publicerad 09 August 2019 08:29