Hans Jonsson ? med tre av de porträttfoton av Landskronabor han tagit utanför Citygross. ?Foto: Per Eeg-Olofsson

Hans Jonsson ? med tre av de porträttfoton av Landskronabor han tagit utanför Citygross. ?Foto: Per Eeg-Olofsson

1800-talsteknik en ny utmaning för en rutinerad yrkesfotograf

Av
Per Eeg-Olofsson

LANDSKRONA. ?Nygamla Landskronabon Hans Jonsson har fotograferat under hela sitt yrkesliv, som pressfotograf i världshändelsernas mitt, som reklamfotograf och som dokumentärfotograf. Men på senare tid har den digitala utrustningen  då och då fått vila till förmån för våtplåten – en av de allra tidigaste fototeknikerna från 1800-talet.
”Plåta” säger man ibland slarvigt för att fotografera. När Hans Jonsson tar bilder med sin stora antika kamera så blir det som nu är slangordet verklighet igen – bilderna hamnar verkligen på en plåt.
– Jag längtade tillbaka till att göra med händerna, säger Hans Jonsson som nyligen köpt hus i Landskrona, och just nu delar sin tid mellan Landskrona och Örebro, hemstad sedan åtta år.
– När jag gör en reklamplåtning så kommer man hem med flera hundra filer i datorn och det är ju nästan garanterat några som är bra. Med våtplåten är det så mycket som ska stämma, så man vet aldrig hur det blir innan plåten framkallas, och det är lite av tjusningen.

Kollodiumet ?är trögflytande och klibbigt, vilket gör att det inte rinner av plåten när den sätts lodrätt i kameran.

Kollodiumet ?är trögflytande och klibbigt, vilket gör att det inte rinner av plåten när den sätts lodrätt i kameran.

Göra det svårt

Hans Jonsson beskriver våtplåtstekniken som ett slags ”1800-talets polaroidfoto” men att det handlar om mer än att bara trycka på knappen och vänta på en bild kan Lokaltidningens reporter själv erfara när han blir avporträtterad. Det är många steg när plåten bereds i mörkrum, både före och efter exponeringen, och det är mycket som ska stämma med kemi, temperatur, ljus och exponeringstid.
Som om det inte vore komplicerat nog i studiomiljö så har Hans Jonsson under några helger stått utanför City gross för att ta våtplåtsporträtt av vanliga Landskronabor.
– Jag vill göra det så svårt som möjligt, och jag säger inte nej till någon, jag hoppas fånga lite av Landskronas själ, säger Hans Jonsson och berättar att vännen och Landskronaprofilen Anders Cöster har assisterat vid fotograferingarna.
– Han står och är social medan jag är inne i mörkrumstältet och grejar.
Vad det ska bli av våtplåts-gatufotoprojektet är inte helt klart.
– Jag gör det helt förutsättningslöst, men jag hoppas att det kan bli en bok eller utställning.

Exponering ?genom att ta bort linslocket några sekunder.

Exponering ?genom att ta bort linslocket några sekunder.

"En spännande tid"

På senare år har Hans Jonsson jobbat mycket med uppdrag för magasin och reklambyråer, men även dokumentärt. Utställningen ”Sista dansen med Monica” där han följde Monica Zetterlunds avskedsturné hösten 1997 är på ständig turné runt landet.
Men fotografbanan började som pressfotograf på Sydsvenskan.
– Jag var på Sydsvenskan mellan -82 och -94, först som kopist. Det var en spännade tid på 80-talet när jag fick resa mycket. Jag har suttit i Václav Havels vardagsrum och tagit ett bloss, skålat i campagne med Margaret Thatcher under valet -82 och druckit kaffe i Lech Walesas kök.

Badet ?med silvernitrat laddas. Delar av processen kräver arbete i endast rött ljus

Badet ?med silvernitrat laddas. Delar av processen kräver arbete i endast rött ljus

Kan bli Fröfabriken

Sedan ett tag tillbaka är alltså bopålarna åter nedslagna i Skåne, åtminstone delvis.
– Äldsta sonen går på gymnasiet och det måste han få avsluta i ro, men det blir allt mer Skåne som gäller nu, säger Hans Jonsson som eventuellt kan bli en av dem som flyttar in i Fröfabriken.
– Det beror på hyran så klart, men det låter jättespännande. Jag är gärna med på det tåget.

Resultatet. ?Den lätta oskärpan beror på reporterns oförmåga att sitta helt still i de 4-6 sekunder som plåten exponeras.

Resultatet. ?Den lätta oskärpan beror på reporterns oförmåga att sitta helt still i de 4-6 sekunder som plåten exponeras.

Våtplåts/kollodiumfoto

Våtplåtstekniken ?som använder kollodium uppfanns på 1850-talet av amerikanen Frederic Scott Archer och var den vanligaste fototekniken från 1860-talet till 1890-talet. Kortfattat fungerar den så att en plåt av metall eller glas täcks med en ljuskänslig vätska och exponeras i kameran . Vätskan är så kallat kollodium, som är bomullskrut upplöst i alkohol. För att den ska bli ljuskänslig så doppas plåten med kollodium i ett silvernitratbad. Precis som med papperskopior så framkallas och fixeras sedan plåten med olika vätskor. Exponeringstiderna är långa, 4-6 sekunder, vilket kräver att avfotograferade personer står mycket stilla.?Källa: ?Hans Jonsson/Wikipedia

Publicerad 11 December 2014 10:24