Sedan slutet av förra året står ett skjul byggt av lastpallar, isolering, skivor och annat löst material, byggt av EU-migranter bakom Coop nära järnvägen. Nu vill Coop, som äger marken, riva både skjulet och de andra industribyggnaderna på tomten, och avhysa ev. boende där. Foto: Per Eeg-Olofsson

Sedan slutet av förra året står ett skjul byggt av lastpallar, isolering, skivor och annat löst material, byggt av EU-migranter bakom Coop nära järnvägen. Nu vill Coop, som äger marken, riva både skjulet och de andra industribyggnaderna på tomten, och avhysa ev. boende där. Foto: Per Eeg-Olofsson

Coop vill riva migrant-skjul

Av
Lokaltidningen.se/Landskrona

LANDSKRONA. Att det på industritomten öster om Coop vid Österleden finns ett skjul uppfört av EU-migranter är vid det här laget allmän kännedom i Landskrona. Nu vill Coop riva sju gamla industribyggnader på tomten som man äger, och avhysa eventuella EU-migranter i processen.
Tomtmarken tillhör Coop-koncernens fastighetsbolag Coop fastigheter. Redan tidigare har Coop fastigheter sökt och fått rivningslov för de gamla industribyggnader som står på tomten, men inte utnyttjat det innan det gått ut. Bakgrunden är att man önskar göra tomten till ett handelsområde med fler butiker. Nu har bolaget ansökt om och fått beviljat ett nytt rivningslov.
På tomten, vid återvinningsstationen, står också ett skjul som EU-migranter i slutet av förra året byggt av lastpallar, isolering, skivor och annat löst material. Åtminstone periodvis har det fungerat som övernattningsplats och i februari hamnade bosättningen i myndigheternas sökljus efter att någon eller några förmodat försökt sätta eld på skjulet medan det fanns sovande i det. Även det skjulet kommer rivas och Coop fastigheter begärde därför i början av mars handräckning av kronofogdemyndigheten, något brukar verkställas av polisen.
Ansökan om handräckning har beviljats, men för att den ska kunna genomföras så måste de som eventuellt bor där delges beslutet. Något som kan vara lättare sagt än gjort eftersom skjulet i regel står tomt – åtminstone dagtid. En tjänsteman från kommunens socialtjänst har också varit på platsen för att undersöka om det finns några minderåriga bosatta där. I så fall krävs det att socialtjänsten är närvarande vid avhysningen, men några sådana känner myndigheten inte till. När delgivningen gjorts så kan avhysningen ske med kort varsel. Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg har tidigare uppgett att den hjälp som kommunen kan erbjuda EU-migranter är en blijett till hemlandet, som i de flesta fall är Rumänien.

Publicerad 27 March 2015 20:00