Fredrik, gruppchef på polisen i Landskrona, menar att arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst har blivit tuffare.
Fredrik, gruppchef på polisen i Landskrona, menar att arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst har blivit tuffare.
Foto: Ida Asplund Ådahl
Dela
Tweet
Skriv ut
Skicka e-post

Polisen: "Vi har ett hårt klimat i Landskrona"

Hot och våld mot poliser ökar



LANDSKRONA. Sju av tio poliser i landet upplever att de allt oftare utsätts för våld och hot senaste två åren. Landskrona är inget undantag. Men kommunpolisen är kritisk till domstolspraxisen, som han anser i längden, ofördelaktigt, ökar toleransnivån av hot.

Klimatet har hårdnat. Det är polisinspektören och kommunpolisen Anders Enqvist och gruppchefen Fredriks bild av samhället. De menar att Polisförbundets riksstatistik – att sju av tio poliser upplever att de oftare utsätts för hot och våld – går att applicera i Landskrona med.

– Hot om våld eller våld förekommer ganska ofta. Det beror såklart på vilket ärende det gäller, men generellt sett händer det ofta i samband med ingripanden, säger Fredrik som valt att inte uppge sitt efternamn till tidningen.

Men han vill inte gå in på någon specifik incident, eftersom att det kan riskera eventuell förundersökningssekretess.

– Överlag kan det handla om psykisk sjukdom som gör att man är väldigt utåtagerande. I Landskrona har vi också hårt kriminellt belastade individer som har en viss inställning till oss och vårt arbete eftersom vi stör deras verksamhet, säger Fredrik och menar att det relativt ofta förekommer otillåten påverkan för att störa polisens arbete.

– Stenkastning, krossade rutor på bilarna, punktering. Sådant försvårar också polisens arbete. Vi har ett hårt klimat i Landskrona. Men det kan man se i Malmö och Helsingborg också, säger Fredrik.

 

Anders Enqvist.
Anders Enqvist.
Foto: Ida Asplund Ådahl/Arkiv

Men vanligast är hårda ord vid ett gripande som kan mynna ut i våld mot tjänsteman, menar Anders Enqvist. 

– Känslan är att respekten för polisen har minskat väldigt mycket. Tonläget hur man pratar till oss, vad man kallar oss poliser är ett helt annat. Oftare idag slutar situationer med tillmälen och andra otrevligheter som handgripligheter, konstaterar Anders Enqvist.

Även om statistiken rörande våld och hot mot poliser ökar, ligger antalet anmälningar på en tämligen oförändrad nivå under de senaste fem åren, visar Polisförbundets statistik. Om något, syns en liten minskning i antalet anmälningar. Samma sak gäller i Skåne, där mellan 92-131 anmälningar gjorts per år. Det rör sig om allt från våld från fotbollshuliganer till personer som gör våldsamt motstånd i samband med ett polisingripande.

Varför polisens upplevelse av en tuffare arbetsmiljö motsägs av statistiken har kommunpolisen i Landskrona svårt att svara på. Men han tror inte det handlar om mörkertal.

– Utifrån domstolsväsendet räknar man med att vi som poliser ska ha en högre acceptans och toleransnivå.  Vid en anmälan som privatperson är förutsättningarna större för att få någon fälld och få ut ett skadestånd. Vi ska tåla mer, även om det inte finns något direkt stöd för det i lagstiftningen. Det är tydligen allmän praxis, menar Anders Enqvist.

Han menar att det finns en risk med domstolarnas arbetssätt.

– Toleransnivåerna ökar  ännu mer vilket kan leda till att man inte anmäler en incident förrän det är något riktigt allvarligt som har inträffat.

Hur allvarligt är verbala hot och hårda ord?

– Det är väldigt individuellt hur man tar det till sig tror jag. Vi förbereder varandra och pratar om det här i grupperna och då blir det lättare att hantera det i efterhand och något har hänt. Men det gör det inte lättare att jobba i yttre tjänst.

– Det som är viktigt för oss som arbetsgivare är att se till att personalen mår bra och att man inte ska behöva känna obehag. Vi anmäler alltid om något händer, säger Fredrik.

– Man har pratat om att skärpa reglerna för uppträdande mot blåljuspersonal. Det sätter hela vårt demokratiska samhälle ur spel om vi poliser och annan blåljuspersonal inte kan hjälpa andra för att vissa motsätter vår funktion, säger Anders Enqvist.

Sedan en tid har man inom polisen i Landskrona börjat använda kroppskameror.

– Det är både för att skydda poliser i yttre tjänst men även för att stärka bevisning när ord står mot ord när något har inträffat. Något som kan vara viktigt när fler, vid samma tillfälle, har varit i bråk med polisen, säger Anders Enqvist.

Är kamerorna en följd av att klimatet har hårdnat mot poliser?

– Ja, det kan man också säga. Men som jag sa, även för att underlätta bevisning.


Publicerad: 09. oktober 2017 10:30
¨

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få lokala nyheter
från Lokaltidningen Landskrona & Svalöv

Startsidan just nu
Politiken
Mest lästa
Ekstra Bladet
Senaste nytt
Ekstra Bladet
Mest lästa