Maten är central under räddningstjänstens 24-timmarspass över nyår. Det blir både gemensam brunch och trerättersmiddag, dit annan blåsljuspersonal är inbjuden. Från vänster: Roger Jönsson, Ted Svedenborn och Fredrik Jönsson.

Maten är central under räddningstjänstens 24-timmarspass över nyår. Det blir både gemensam brunch och trerättersmiddag, dit annan blåsljuspersonal är inbjuden. Från vänster: Roger Jönsson, Ted Svedenborn och Fredrik Jönsson. Foto: Per Eeg-Olofsson

Raketbomardemang och trerättersmiddag

Så kan nyår på brandstationen vara

LANDSKRONA.

Nyårsafton är en kväll som de allra flesta vill umgås med vänner och familj. Men allt avstannar inte för det, en del måste jobba för att samhället ska fungera. Lokaltidningen träffade några brandmän på Räddningstjänsten Landskrona Svalöv, för att få veta mer om hur en nyårsafton på brandstationen kan se ut.

Av
Per Eeg-Olofsson

Brandmännen Fredrik Jönsson och Roger Jönsson, och styrkeledaren Ted Svedenborn, har alla erfarenhet av att jobba under nyårsafton. En sak verkar alla tre överens om, en nyårsafton är inte den andra lik.

– Jag har jobbat på nyår när det varit ett enda larm på hela dygnet, andra år är man ute och kör på larm stort sett hela tiden, säger Fredrik Jönsson.

Vädret är en faktor, berättar de, särskilt för trafiken.

– Om det snöar och är halt kanske man normalt avstår från att köra. Men inte på nyår när man ska till nära och kära, säger Ted Svedenborn, då kör man i alla fall.

Och fler bilar på vägarna ökar naturligtvis antalet olyckor. Men ruggigt väder kan ha en positiv effekt på ett annat problem som räddningstjänsten får brottas med, inte minst veckorna före nyårsafton: raketer och annan pyroteknik.

– Är det regn och rusk och dimmigt så blir det inte lika många som okynnessmäller, säger Fredrik Jönsson.

Att raketer fyras av oansvarigt och tänder på i bostäder, i containrar och på andra ställen är inget ovanligt.

– Bara i fjol fick vi tre larm om brand efter raketer nästan samtidigt, berättat Ted Svedenborn.

Men att raketer kan starta bränder är inte enda problemet. Att det ibland skjuts mot människor, inklusive blåljuspersonal, är ett annat.

– Jag jobbade under ”kaosnatten” för två år sedan när raketerna ven runt huvudet på oss, och de sköt mot bilarna vid Gullstrandskolan, säger Fredrik Jönsson som menar att problemet med unga som smäller smällare och raketer på ett farligt sätt vuxit.

Jag jobbade under ”kaosnatten” för två år sedan när raketerna ven runt huvudet på oss

– Jag upplever att det problemet har eskalerat. Jag har ändå jobbat här i 14 år, och det har aldrig varit ett angrepp mot oss tidigare.

Sedan några år har räddningstjänsten en överenskommelse med de som har tillstånd för försäljning av fyrverkerier i kommunen: alla börjar med försäljningen den 27e december. Det har hjälpt lite grand menar Ted Svedenborn – men bara lite.

– Våra problem börjar långt före den 27e. Fyrverkerierna som de får tag på måste komma från andra ställen.

Att det går att beställa både kraftiga smällare och annan pyroteknik på utländska sajter är ingen hemlighet, särskilt inte bland unga.

Från och med i år får man inte köpa och fyra av raketer på pinne utan särskilt tillstånd. Men ingen av brandmännen tror att det kommer göra någon större skillnad – just eftersom de går att köpa på annat håll.

Den trevliga biten då – hur firar man egentligen nyår på brandstationen?

– Det kretsar mycket kring mat och gemenskap, säger Roger Jönsson.

De flesta brandmän jobbar i 24-timmarspass, från klockan åtta på morgonen till klockan åtta nästa morgon. De som jobbar nyårsdygnet börjar ofta passet med en gemensam brunch berättar Roger Jönsson.

– Då bjuder vi in ambulanspersonalen också, de sitter ju i samma byggnad.

På kvällen blir det en trerätters middag, som lagas gemensamt. Som de flesta brandstationer har den i Landskrona ett välutrustat kök.

– De poliser som är i tjänst är också välkomna, om de har tid, säger Ted Svedenborn.

Även på en annan punkt skiljer sig nyårsafton lite från vardagspassen.

– Det är vanliga rutiner med beredskap och vård av utrustning. Men på röda dagar har vi inga övningar schemalagda, berättar Ted Svedenborn.

Om det blir fys-träning på nyårsafton så får det gärna vara något man gör gemensamt, som innebandy, berättar Roger Jönsson.

– Annars är det inte så vanligt nuförtiden att vi spelar innebandy. Även om det är vad många tror att brandmän gör: äter, spelar innebandy och åker på larm, säger Fredrik Jönsson och skrattar.

När man kommer hit är man inställd på att jobba

Han tycker inte att det är så stor grej att behöva jobba under nyårsafton.

– När man kommer hit är man inställd på att jobba, det är nog värre för fru och barn. För mig är det viktigare att vara hemma på julafton.

Med roterande schema är risken att jobba nyårsafton två år på raken mycket liten. Men det kan bli så att en brandman blir schemalagd både julafton och nyårsafton.

– I så fall får man ta bort ett av de passen, berättar Ted Svedenborn.

– Ofta finns det någon som vill jobba, som man kan byta med. Det brukar lösa sig.

Publicerad 27 December 2019 07:00