Det enda som syns av stadens gasverk idag är fundamentet till en av gasklockorna. Men i marken finns det desto fler spår i form av miljöfarliga ämnen.

Det enda som syns av stadens gasverk idag är fundamentet till en av gasklockorna. Men i marken finns det desto fler spår i form av miljöfarliga ämnen. Foto: Per Eeg-Olofsson

Kommunen köper gifttomten – trots att saneringspengar inte är säkrade

Tror på löften om statliga pengar till marksanering

LANDSKRONA. Redan år 2015 skrevs ett avtal om att Landskrona stad skulle köpa den svårt förorenade tomten bredvid f.d. Thornfabriken där stadens gasverk legat. Men det var på villkoret att kommunen garanterat slipper saneringskostnaderna. Nu genomför kommunen köpet – trots att villkoren i avtalet inte är uppfyllda.

Av
Per Eeg-Olofsson

Att tomten är en av de svårast förorenade industritomterna i Landskrona har varit känt i många år. 2012 gjorde länsstyrelsen en studie som visade att nästan 80 år, mellan 1890 och 1966, av stadsgasframställning på platsen förorenat mer än man befarat.

Det enda som nu syns av det gamla gasverket är betongfundamentet till en gasklocka, men i marken finns det desto fler spår. Där är halterna höga av polyaromatiska kolväten, cyanider, tungmetaller, fenoler och arsenik med mera. Undersökningarna då visade både på högre halter, och större och djupare spridning än vad man tidigare känt till. I den slutgiltiga rapporten från 2013 konstaterades att sanering till minst två meters djup är nödvändig.

2015 köpte Landskrona stad Thorn Lightings före detta armaturfabrik, och även den angränsande tomten Viadukten 5, där gasverket tidigare låg. Just det köpet var dock villkorat: staden måste få garantier för att staten står för kostnaden för en framtida sanering av marken innan pengar betalas in och staden blir juridisk ägare. Fem miljoner kronor ska staden betala för marken, småpengar jämfört med saneringskostnaden som uppskattats i en konsultrapport: mellan 67 och 91 miljoner kronor, beroende på hur rent man vill ha det.

Landskrona stad vill riva plåtbyggnaden som varit lager för Thorn. Här ska det bli en citynära parkering är tanken.

Landskrona stad vill riva plåtbyggnaden som varit lager för Thorn. Här ska det bli en citynära parkering är tanken. Foto: Per Eeg-Olofsson

En del av den förorenade marken finns under den plåthall som tidigare utgjorde lager för Thorn. Den vill kommunen riva för att anlägga en centrumnära parkeringsplats där. Förhoppningen är att staten, via Naturvårdsverket, står för kostnaden för saneringen. Det finns flera fall där Naturvårdsverket gjort det tidigare, exempelvis har Kristianstad kommun fått 90 procent av vad det kostade att sanera efter gasverket där, 85 miljoner kronor.

2017 lämnade kommunen in en ansökan till länsstyrelsen, som är den myndighet som handlägger de bidragsansökningar som går till Naturvårdsverket. Kommunen hoppas på 65 miljoner kronor som ska täcka kostnaden för en sanering som gör det fritt fram att använda området till kontor eller annan verksamhet som är ”mindre känslig”.

Men något svar på om kommunen får hela den summan har ännu inte kommit.

– Nej, men vi har inte ansökt om hela summan ännu, utan bara pengar till förberedande undersökning, säger Marie-Louise Svensson, som är kommunens mark- och exploateringschef.

– Det är så Naturvårdsverket vill ha det, med ansökan i två steg.

De pengarna, 6,5 miljoner kronor till förberedande undersökning och sanering av ett område kring gamla gasklockan, är nu beviljade.

I närmare 80 år tillverkade stadens gasverk på Industrigatan stadsgas genom torrdestillation av kol innan det stängdes 1966.

I närmare 80 år tillverkade stadens gasverk på Industrigatan stadsgas genom torrdestillation av kol innan det stängdes 1966. Foto: Landskrona museum/Minnesbanken

Nu ser det ändå ut som om kommunen väljer att avsluta köpet av tomten, och bli ägare, genom att betala de fem miljonerna för fastigheten. Det måste nämligen göras senast den 14 juni i år – annars upphör avtalet och möjligheten att köpa fastigheten. Avtalet har en gång tidigare förlängts med två år, och går inte att förlänga en gång till. På senaste mötet med kommunstyrelsens arbetsutskott togs beslut om detta.

Det betyder även att kommunen nu struntar i en brasklapp som finns med i markköpsavtalet från 2015. Nämligen att kommunen betalar först när en marksanering är avslutad, eller när det finns en garanti från Naturvårdsverket eller annan myndighet att kommunen inte får ett ansvar för framtida sanering.

– Vi gör det här i dialog med länsstyrelsen och har kommit fram till att det är viktigt att äga fastigheten. Både en miljöjurist och länsstyrelsen har gjort utredningar och kommit fram till att det inte finns någon som kan ställas till ansvar för föroreningarna eftersom verksamheten där upphörde innan 1969. Det betyder att kommunen inte blir ansvarig.

Men någon garanti för statliga pengar till sanering finns inte?

– Nej, det får vi först efter ansökan och slutligt beslut om bidrag. Att få garantier innan dess är inte möjligt.

Om man inte kan få några garantier för att staten står för kostnaden, varför skrevs det in i kontraktet från början?

– Avtalet skrevs 2015, jag antar att det vid den tidpunkten fanns goda förhoppningar om att både ansökningar och beslut om bidrag skulle hinnas med under fyra år och innan avtalet löpte ut.

Publicerad 02 May 2019 17:30