”En personlig favorit” säger Birthe Wibrand om Birger Hugos målning ”Dam med parasoll”. ”Det är detaljerna, man kan riktigt känna sidenbandet hon har runt halsen.”

”En personlig favorit” säger Birthe Wibrand om Birger Hugos målning ”Dam med parasoll”. ”Det är detaljerna, man kan riktigt känna sidenbandet hon har runt halsen.” Foto: Per Eeg-Olofsson

Konsthallen har djupdykt i samlingarna

Ny utställning tar fram gömda verk i ljuset

LANDSKRONA. Målningar i olja och akryl, grafiska blad och verk i gips och brons. Det är mycket som finns i Landskrona stads och Kaptensgårdens konstsamling. Nu blir ett drygt hundratal av dem njutbara för sina ägare, Landskronaborna, när Konsthallen satt ihop en utställning med enbart egen konst.

Av
Per Eeg-Olofsson

Landskrona stad saknar inte egen konst, runt 3700 verk av olika slag finns det i samlingarna, inklusive de som kommer från stiftelsen Kaptensgården. Mellan 800 och 900 av dem finns ute i kommunens verksamheter och ett antal lånas varje år ut till utställningar som arrangeras på annat håll.

Men en stor del ser sällan dagens ljus. Med det som bakgrund har konstintendent Birthe Wibrand fått fria händer att skapa en utställning utifrån de egna samlingarna. Nu hänger och står 118 olika verk på konsthallen, från mitten av 1800-talet till nutid, i en rad material och tekniker.

– Det har varit tre linjer i urvalet, säger Birthe Wibrand.

– Sådant som jag själv tycker om, sådant som har koppling till Landskrona genom motiv eller konstnär, och sådant som inte har visats på många år.

För att guida besökaren finns en lista över alla verk på utställningen, och en kort beskrivning av konstnärerna.

Skepp i många former syns i utställningen. Inte så konstigt kanske, med tanke på Landskronas status som hamnstad. Här fullriggaren Mary-Rose i tittskåps-tolkning.

Skepp i många former syns i utställningen. Inte så konstigt kanske, med tanke på Landskronas status som hamnstad. Här fullriggaren Mary-Rose i tittskåps-tolkning. Foto: Per Eeg-Olofsson

Namnet på den nya utställningen ”Den smala och den breda vägen” kommer från titeln på en tavla i utställningen målad på pannå av den autodidakte tunnbindaren, målaren och satirikern Carl Fredrik Hägg (1843-1928). På den syns ett symboliskt vägval för livsbanan, en bred och lättgången väg som leder till en mörk och hotande slutpunkt, och en slingrig och stenfylld som leder till frälsningens port. Men målningen är inte så moraliserade som den först kan uppfattas, menar Birthe Wibrand.

– Visst ser de ut att ha lite roligare på den breda vägen? Hägg var en mycket skarp samhällskritiker, men han var ändå respekterad av borgerligheten för sitt skarpa intellekt, berättar hon.

Till största delen är det målningar som visas på utställningen. Men även en del skulptur, som ”Frökapslar” av Billeberga-konstnären Eva Nelander Juntunen.

Till största delen är det målningar som visas på utställningen. Men även en del skulptur, som ”Frökapslar” av Billeberga-konstnären Eva Nelander Juntunen. Foto: Per Eeg-Olofsson

Det är ett flertal porträtt som visas på utställningen, både av män, kvinnor och barn.

– Det är mest porträtt av män i samlingarna, men vi har velat ha en blandning. Något som är spännande är vilken skillnad det kan vara mellan porträtt, från de som är offentliga och utstrålar makt, till de som kommer nära och är personliga, säger Birthe Wibrand.

Det är en målning av tunnbindaren och kulturpersonligheten Carl Fredrik Hägg som fått ge namn åt utställningen. Hägg snidade även träfigurer som rörde på sig mekaniskt. Dessa visade han upp, mot en smärre avgift, i sin kolonistuga vid Citadellet.

Det är en målning av tunnbindaren och kulturpersonligheten Carl Fredrik Hägg som fått ge namn åt utställningen. Hägg snidade även träfigurer som rörde på sig mekaniskt. Dessa visade han upp, mot en smärre avgift, i sin kolonistuga vid Citadellet. Foto: Per Eeg-Olofsson

På en utställning med stadens konst syns naturligtvis även staden själv och dess omgivningar. Från högromantisk målning av en snöklädd Skånegård i Glumslöv till Lennart Jönssons ”Drömmen om ett varv” i en stil som skulle kunna kallas expressiv kubism.

Också skepp, hamnstaden Landskrona har inte saknat så kallat ”skutemåleri”, när fartyg målades av, ofta av en okänd konstnär, för att hänga tavlan på fartyget självt, med kaptenens namn på tavlan.

– Här ser man hur den gamla kaptenens namn målats över och ersatts med den nya, säger Birthe Wibrand och pekar på en bild av skonerten ”Carolina” från Landskrona.

Utställningen visas till och med den 31 oktober. Vernissage är det imorgon lördag den 31 augusti, klockan 12 till 17.

Verken på utställningen sträcker sig från mitten av 1800-talet till nutid. Olle Svanlunds ”Öresundsvarvet” från 1952 tillhör verken i en modernistisk tradition.

Verken på utställningen sträcker sig från mitten av 1800-talet till nutid. Olle Svanlunds ”Öresundsvarvet” från 1952 tillhör verken i en modernistisk tradition. Foto: Per Eeg-Olofsson

Publicerad 30 August 2019 11:58