Det är på Linåkerskolans initiativ som en omorganisering av skolskjutsrutterna har kommit till, berättar kommunens skolskjutssamordnare Josefina Erlandsson.

Det är på Linåkerskolans initiativ som en omorganisering av skolskjutsrutterna har kommit till, berättar kommunens skolskjutssamordnare Josefina Erlandsson. Foto: Mostphotos/Arkiv

Kommunen svarar på skolskjutskritiken

”Förändringen inte en besparingsåtgärd”

SVALÖV. Linåkerskolan vill vinna tid på skoldagens morgon. Det är en av anledningarna till förändringarna i skolskjutsen, menar kommunens skolskjutssamordnare.

Av
Jonas Lundin

Lokaltidningen har varit i kontakt med planstrateg/skolskjutssamordnare Josefina Erlandsson, som har valt att svara på mejl.

– Det är på Linåkerskolans initiativ som en omorganisering av skolskjutsrutterna har kommit till. Skolan var enligt lag skyldig att utöka den schemalagda tiden under detta läsår. Skolan bad därför sektor samhällsbyggnad att se över möjligheten att anpassa skolskjutsen för att få till en tidigare skolstart. Resultatet av uppdraget blev ändrad starttid från 9.00 till 8.40, skriver hon.

Genom omorganisationen har vissa elever då fått längre restider, men restiden bör inte överstiga mer än en timme, enligt kommunens skolskjutsregelverk, skriver hon.

– Elever som bor i kommunens ytterområden blir ofta drabbade av långa restider, vilket är lika mycket är förklarligt som beklagligt. Situationen liknar på så sätt den situation som finns i många andra kommuner. Kommunen försöker hålla restiderna så korta som möjligt, men i vissa fall är det svårt att hitta bättre lösningar.

Genom att tidigarelägga skoldagen så vinner Linåkerskolan 100 minuter på morgonen, vilket gör att de även lyckats förkorta en eftermiddag och bara har en skoldag som avslutas klockan 16, skriver hon.

– Hade skolan inte fått till denna ändring så hade det funnits kvar två sena eftermiddagar plus att ytterligare en eftermiddag hade behövt förlängas. Skolans ledning ansåg att det var bättre för eleverna med tidigare skolstart än det senare scenariot, skriver hon vidare.

Hon påpekar att den nya lösningen inte är en besparingsåtgärd utan att kommunens skolskjutskostnader beräknas landa på samma nivåer som föregående läsår.

Det har också skett en ny upphandling av skolskjutsar, men det har inte påverkat de längre resvägarna, enligt Josefina Erlandsson.

– Vi har bytt entreprenör av de två småfordon som också används inom kommunen för skolskjuts på grund av att ett äldre avtal löpt ut och den nya entreprenören vann upphandlingen. Men detta har inte utgjort någon direkt påverkan på de längre restiderna. Däremot kan vi som en följd av det nya upplägget utnyttja dessa två minibussar på ett mer rationellt sätt eftersom de inte behövdes i den nya lösningen. Vi har omorganiserat alla rutter och använder hela fordonsparken på ett helt nytt sätt och därför är det många som påverkas just i år av ändrade restider. Rutterna planeras om inför varje år men i den mån det är möjligt försöker man återanvända upplägget från föregående år och bara göra mindre justeringar, skriver Josefina Erlandsson.

Josefina Erlandsson har också varit i kontakt med Anna Lundqvist, vars dotter måste gå hemifrån nästan två timmar före skolstart och sitta på skolskjutsbussen i 65 minuter, mer än kommunens riktlinjer på 60 minuter (se artikel intill).

– Detta rör sig om en elev som bor längst ut i kommunen med svårtillgängliga vägar så där är avståndet dessvärre närmare tre kilometer. Vi tittar särskilt på en lösning för de elever som bor i detta område. Ett antal föräldrar uppmärksammade kommunen på sitt missnöje inför terminsstart och där vi med enkla åtgärder kunde förbättra läget la vi in fler stopp. Men de mer omfattande justeringarna tar tid och skapar en dominoeffekt på resten av upplägget. För att verkställa en ny tidtabell måste även detta informeras ut i god tid så att alla kan ta del av ändringen, skriver Josefina Erlandsson.

Publicerad 16 September 2019 09:00