Utanför SVT i Malmö, 80-talets början, i samband med att Skånska teatern spelade in en tv-version av Den kaukasiska kritcirkeln (Den övergivna dockan). Landskronabon Carina Andersson sitter näst längst till vänster och håller om en flicka som heter Jessica. (OBS: Bilden är något beskuren.)

Utanför SVT i Malmö, 80-talets början, i samband med att Skånska teatern spelade in en tv-version av Den kaukasiska kritcirkeln (Den övergivna dockan). Landskronabon Carina Andersson sitter näst längst till vänster och håller om en flicka som heter Jessica. (OBS: Bilden är något beskuren.) Foto: Privat

Skånska teatern: ”Det var så kul, det var ett äventyr”

Landskronabor kommer ihåg "Skånskan"

LANDSKRONA. Även om inte Skånska teatern finns längre, så lever den kvar i många Landskronabors hjärtan. Här är några minnen.

Av
Jonas Lundin

– Jag tyckte det var kul med klassens timme i skolan, men det var en helt annan sak att spela med vuxna. Och så mycket publik. Man var jättenervös, men man lärde sig. Jag tyckte det var kul, säger Landskronabon Carina Andersson.

Hon var runt elva år när hon fick en barnroll i ”Den kaukasiska kritcirkeln” av Bertholt Brecht, efter en uttagning med barn på teatern.

– Det var så kul, det var ett äventyr. Vi gjorde jättemånga föreställningar på kvällarna och ute på skolorna på dagtid. Vi fick vara lediga från skolan. Vi fick till och med spela in den på Sveriges Television i Malmö, säger Carina Andersson.

Landskronabon Carina Andersson spelade som barn tillsammans med Rolf Lassgård i Den kaukasiska kritcirkeln. Här tillsammans på invigningen av museets utställning om Skånska teatern i lördags.

Landskronabon Carina Andersson spelade som barn tillsammans med Rolf Lassgård i Den kaukasiska kritcirkeln. Här tillsammans på invigningen av museets utställning om Skånska teatern i lördags. Foto: Privat/Lim Törnqvist

Carina Andersson har goda minnen från Skånska teatern. Det var lite nervöst, men framför allt kul att stå på scen som liten tös, berättar hon.

– Jag kommer ihåg när man spelade mot Peter Haber, när han pratade, du vet sådant minne som barn har, att han spottade mycket. Det kom mycket saliv. Och så kommer man ihåg när Rolf gick runt och sjöng upp. Han har ju en stämma som inte är av denna värld. Och inne i logerna hur vi blev sminkade - och kläderna. Vissa av barnen kommer man ihåg, vissa har man sett i vuxen ålder, säger Carina Andersson.

Teckomatorparen Anders Svärd var 12 år då han lockades in i teaterns värld och han minns det som en underbar tid.

– Jag var amatörbreakdansare, det var ju coolt och hippt på den tiden. De sökte breakdansare till Robin Hood, till scenen när han skulle hängas. Jag spelade page till sheriffen i Nottingham. Vi var med i kanske åtta minuter totalt. Jag kommer till och med ihåg låten: ”Oh, ah Sir Guy, Sir Guy skona mig, rädda mig, aj, aj, aj”, säger Anders Svärd.

Lördagens invigning av museets utställning om Skånska teatern drog mycket folk. En rörd Rolf Lassgård invigningstalade.

Lördagens invigning av museets utställning om Skånska teatern drog mycket folk. En rörd Rolf Lassgård invigningstalade. Foto: Jenny Lindén

Robin Hood spelades i ridhuset i Landskrona.

– Det var levande hästar, väldigt verkligt. Jag vet att det var barn i publiken som grät vid olika händelser, det var tunga svärd och annat, säger han.

Det är särskilt en händelse som sticker ut. När breakdansarna skulle göra sin dans så drog de ut en spegelplåt på sågspånen för att ha något att dansa på. Efter dansen skulle de springa ut med plåten. Men Anders Svärd snubblade baklänges i sågspånen och föll och fastnade med fingrarna under plåten och kom inte loss.

– Jag låg där som en sköldpadda. Det värsta var förödmjukelsen att jag inte kom loss, det var fullsatt, kanske 350 besökare. Sedan kom knektarna och hjälpte mig, säger Anders Svärd.

Han var också med i ett delprojekt inför amatörteaterföreningen Harlekins uppsättning av Landskronapågen. Delprojektet hette Var é klassen? och handlade om koloniseringen av Afrika och då främst Sydafrika, där apartheid fortfarande existerade på 80-talet. För Anders Svärd, som är engagerad i Socialdemokraterna, blev det också ett frö till senare politiskt engagemang.

Tidningsurklipp från då det begav sig. En ung Anders Svärd med hatt och uppsträckt arm i ”Var e klassen?”

Tidningsurklipp från då det begav sig. En ung Anders Svärd med hatt och uppsträckt arm i ”Var e klassen?” Foto: Privat

– För mig blev det jättetydligt, antingen är man för eller mot apartheid, det var svart eller vitt.

Han var med i ungefär ett och ett halvt år. Sedan fortsatte han med högstadiespex i tre år på Linåkerskolan i Svalöv.

Landskronabon Lynn E Backlund var ekonom och planeringsproducent under några år på Skånska teatern.

– Jag slutade där -93, precis innan det blev Nya Skånska Teatern och jag började precis efter att Peter Oskarsson och halva ensemblen hade dragit iväg till Gävle. Jag jobbade med Dag Norgård och Anders Beckman som konstnärlig ledare, säger hon.

Det var en helt ny och fantastisk värld för henne.

– Jag lärde mig att ingenting är starkare än den svagaste länken. Jag insåg också ganska snabbt hur beroende vi är av varandra för att få ett bra arbete, att saker och ting ska fungera. Det var fantastiskt roligt. Det har lärt mig otroligt mycket genom livet.

Lynn E Backlund har många goda minnen från åren med Skånska teatern. Ett särskilt minne går tillbaka till Paris.

– Vi var några stycken i Paris och såg ”Den komiska tragedin” på franska. Jag bara tänker att det här ska Anders Beckman göra. Så gjorde vi den, fick den översatt och Anders Beckman satte upp den med Sture (Ekholm, red. anm). Det blev en fantastisk föreställning. Jag fick en sådan kick att jag kommit på det.

Hon stod bara på scenen i en föreställning, nämligen ”Cyrano de Bergerac”, som blomsterflicka och nunna.

– Det var inte riktigt min grej. Jag hade en replik och var så nervös att jag höll på att dö.

Lynn E Backlund med en originalmålning som sedermera blev affisch, ”Den perfekta kyssen”. Den fick hon av konstnären själv, Landskronabon Hjördis Thelander, som då hette Hjördis Håkansson. I collaget också en affisch av den franska uppsättningen av

Lynn E Backlund med en originalmålning som sedermera blev affisch, ”Den perfekta kyssen”. Den fick hon av konstnären själv, Landskronabon Hjördis Thelander, som då hette Hjördis Håkansson. I collaget också en affisch av den franska uppsättningen av "Den komiska tragedin" som Skånska teatern satte upp på svenska. Foto: Privat

Filmfrossa med Skånska teatern

Den 18 januari är det filmfrossa med Skånska teatern på Landskrona teater. Då visas det som SVT filmat av Skånska teatern och Harlekin: ”Den Övergivna Dockan” (Den kaukasiska kritcirkeln), ”Midsommarnattsdröm 1 och 2”, ”Paris, Paris” och ”Kabaré” med 9 liv. Entrén öppnar klockan 13. Biljetter via tickster.

Publicerad 25 November 2019 10:35