Att gå i skolan har inte alltid varit en självklarhet. I just detta har studiecirklarna sitt ursprung. Foto: Colourbox

Att gå i skolan har inte alltid varit en självklarhet. I just detta har studiecirklarna sitt ursprung. Foto: Colourbox

Sverige en studiecirkelsdemokrati

"Studiecirkeln är mer modern är någonsin"

Av
Nina Eggerth tema.redaktion@lokaltidningen.se

FENOMEN. Keramik, dans eller italienska. Säg den svensk som inte har gått på kvällskurs. Jo, det finns väl några undantag, men att gå en kurs för att lära sig något nytt är ett mycket utbrett fenomen runt om i Sverige.

Men varför är vi så galna i studiecirklar? Hur började det?
– I början av 1900-talet var skolan inte till för alla. Arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen ville tillsammans höja utbildningsnivån hos medlemmarna. Arbetarrörelsen ville att de skulle kunna vara politiskt aktiva och delta i debatten och nykterhetsrörelsen ville bekämpa den utbredda dryckenskapen, berättar Maicen Ekman, generalsekreterare hos Folkbildningsförbundet, som är studieförbundens intresseorganisation.

Dela med sig
Folkbildningen var av en karaktär där deltagarna uppmanandes att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, som startade 1912, var först.
– Man pumpade inte ut kunskaper uppifrån. Det handlade om att utbilda och mobilisera människor på jämlika villkor. Den demokratiska andan finns kvar i dagens kursverksamhet. Ibland kallar man ju Sverige för studiecirkeldemokrati!

Nu för tiden ser innehållet i kurserna mycket annorlunda ut och antalet kursorter i landet är stort.
– Studiecirkeln är mer modern är någonsin och många handlar om eget skapande. Studieförbund och cirklar finns i alla kommuner.

Statligt stöd
Jämfört med andra länder i Europa är Sverige det land där kursverksamhet får mest i statligt stöd, vilket säkert också bidrar till utbudet.
– Det är sämre i andra länder med både stöd och infrastruktur, men vi saknar även stöd och engagemang från vissa kommuner i Sverige.

Vårt kalla klimat kan vara en annan orsak till att kursverksamheten är så populär. Det är ett sätt för vuxna människor att komma ut och få nya bekanta.
– I sydligare länder har man sin kafékultur. Det finns deltagarundersökningar som visar att 25 procent som går en studiecirkel får en ny vän!

”Folkbildningen startades runt förra sekelskiftet av bland andra arbetarrörelsen. Nyfikna, sociala människor och studieförbundens samarbete med föreningslivet har också bidragit till att studiecirklar är utbrett och populärt”, säger Maicen Ekman, generalsekreterare hos Folkbildningsförbundet.

”Folkbildningen startades runt förra sekelskiftet av bland andra arbetarrörelsen. Nyfikna, sociala människor och studieförbundens samarbete med föreningslivet har också bidragit till att studiecirklar är utbrett och populärt”, säger Maicen Ekman, generalsekreterare hos Folkbildningsförbundet.

Publicerad 19 January 2011 03:00