Michael Anefur kom i veckan på återbesök till Landskrona och på det stora hela är han nöjd med kommunens arbete mot hemlöshet. På bilden också Maria Boustedt-Hedvall, ämnessakkunnig på Socialdepartementet. Foto: Per Eeg-Olofsson

Michael Anefur kom i veckan på återbesök till Landskrona och på det stora hela är han nöjd med kommunens arbete mot hemlöshet. På bilden också Maria Boustedt-Hedvall, ämnessakkunnig på Socialdepartementet. Foto: Per Eeg-Olofsson

Hemlöshetsarbete får beröm

Men nationell hemlöshetssamordnare är tveksam till den nya hyrespolicyn

Av
Per Eeg-Olofsson

OMSORG. Godkänt, i vissa delar till och med väl godkänt. Så skulle man kunna sammanfatta betyget när nationella hemlöshetssamordnaren Michael Anefur i förra veckan kom på återbesök till Landskrona efter att ha följt kommunens arbete med hemlöshetsfrågan under ett år. Men stadsutvecklingsbolagets nya hyrespolicy, som inte accepterar hyresgäster med försörjningsstöd, är han skeptisk till.
I december 2011 utsågs Michael Anefur till nationell hemlöshetssamordnare av regeringen. Som sådan ska han stödja kommunerna i arbetet mot hemlöshet och då särskilt i att minska antalet vräkningar av barnfamiljer. Det senaste året har han åkt runt till 45 kommuner och sedan återbesökt dem för att se hur arbetet utvecklats. Under tisdagen i förra veckan var det Landskonas tur att få ett återbesök.
– Det händer otroligt mycket positivt, säger Michael Anefur om erfarenheterna av de 21 återbesök han hunnit med.
– Och Landskrona är inget undantag. Därmed inte sagt att problemet är löst.

Tre av fem

Vid förra besöket satte Anefur tillsammans med kommunen upp fem mål att arbeta med. Av dessa anser han att tre är uppfyllda: att skapa rutiner för att kunna förebygga vräkningar, att skapa samordnade rutiner för hur kommunens andrahandskontrakt kan omvandlas till eget förstahandskontrakt, och att skapa ett bättre samarbete med de privata fastighetsägarna.
På två punkter anser Anefur att Landskrona har en bit kvar till målet och det är att skriva ett kommungemensamt styrdokument för hemlöshetsarbetet och att arbeta efter metodiken ”Bostad först”. Den innebär att egen bostad ses som en förutsättning för att kunna lösa andra problem i en människas livssituation. Inom den traditionella så kallade ”boendetrapppan” ställs i stället ett antal stegvisa krav för att så småningom kvalificera sig för eget boende.

Hård linje vanlig

Och det är också just när det gäller kraven för att för att kunna få ett eget hyreskontrakt som Michael Anefur riktar den allvarligaste kritiken mot kommunen. Den gemensamma hyrespolicy som antagits av Landskronahem och de större privata hyresvärdarna inom stadsutvecklingsbolaget accepterar inte försörjningsstöd som inkomstkälla, vilket utesluter de flesta som är hemlösa från större delen av Landskronas hyrsmarknad.
– Ryggmärgskänslan säger att detta är konstigt, säger han, men menar samtidigt att Landskronas hårda linje inte är något ovanligt.
– Språkbruket som Landskrona använder är ganska tufft, men det är positvt på det sättet att det skapar debatt. Men jag skulle säga att det är ungefär hälften av landets kommuner som inte accepterar försörjningsstöd som inkomst vid uthyrning.
Totalt sett, får Landskronas arbete mot hemlöshet godkänt?
– Definitivt. Enda relevanta värdemätaren vi har är om enskilda har fått det bättre, och i Landskrona är det fler som har fått boende.
Jan Allan Beer (FP), ordförande för individ- och familjenämnden försvarar uthyrningspolicyn.
– Landskrona är unikt på det viset att vi inte har någon bostadsbrist och policyn har som syfte att hindra inflyttning av personer med försörjningsstöd från andra kommuner. Det har vi aldrig hymlat med, säger han.

Hemlöshet i Landskona

Begreppet hemlös ?är i sig svårt att använda eftersom det kan syfta på alltifrån en ung människa som letar boende och bor hos föräldrarna eller hos en kompis, till någon som saknar tak över huvudet och kanske har missbruksproblem. Socialstyrelsen arbetar med fyra olika typsituationer för hemlöshet och räknar med att det finns runt 34?000 hemlösa i Sverige totalt sett. Några mått ?på hemlöshet i Landskrona kan man ändå ange: 15-17 ?personer i snitt bor varje månad på kommunens tak-över-huvudet-boende Akutbo. Där har den genomsnittliga boendetiden gått ned. Under 2013 ?var det mellan 320 och 350 personer per månad som räknades som hemlösa. Av dem var cirka 100 barn. De allra flesta som räknas som hemlösa bor i lägenheter som kommunen hyr, Landskrona har 140 sådana andrahandslägenheter. Under 2012 ?vräktes sju familjer med sammanlagt 14 barn i Landskrona. Under 2013 ?var det tre familjer med sammanlagt sex barn som drabbades av vräkning.

Publicerad 17 January 2014 15:37