Tornspiran ?inifrån ser ut som ett stort plockepin av grova balkar. Den som vill ta sig allra längst upp måste använda smala stegar.

Tornspiran ?inifrån ser ut som ett stort plockepin av grova balkar. Den som vill ta sig allra längst upp måste använda smala stegar.

Nygotik ersatte medeltid

Av
Per Eeg-Olofsson

historik. Ett skrytbygge för en framväxande industristad. Så skulle man kunna beskriva Landskronas rådhus som stod klart 1884. Skönhet ligger som bekant i betraktarens öga, men det råder ingen tvekan om att byggnaden, än idag, dominerar omgivningen bara genom sin storlek.
Men bygget var inte okontroversiellt, rådhuset ersatte det tidigare, mycket mindre, rådhuset på samma plats med anor ända tillbaka till1400-talet. 1876 dömdes det ut av byggnadsnämnden, men många av de styrande i Landskrona ville bevara det och arkitekten Helgo Zettervall, som bland annat byggt om domkyrkan i Lund, lämnade ett förslag till om- och tillbyggnad.
Men så blev det inte, 1880 beslutades att utlysa en arkitekttävling om det nya rådhuset och 1882 utsågs ett förslag från danske arkitekturprofessorn Ove Pedersen i så kallad baltisk-gotisk stil som vinnare. Stadshuset i Helsingborg och Allhelgonakyrkan i Lund är exempel på andra skånska byggnader i den stilen.
När det stod klart 1884 flyttade rådhusrätt, magistrat, stadsfullmäktige, drätselkammare och alla stadens nämnder in. Och ändå fanns det plats över för brandstation, post, telegraf, arrestlokaler, auktionskammare, droskstation och fiskhall i källaren.
Men med tidens gång har verksamheter lämnat huset, polisen flyttade ut 1974 och 1976 flyttade den kommunala förvaltningen till nuvarande stadshuset när det stod klart. Men än gör huset visst skäl för beteckningen maktens boning, en gång i månaden sammanträder kommunfullmäktige här och Lunds tingsrätt har förhandlingar i domstolslokalen. Sedan 2011 sitter också delar av kultur- och fritidsförvaltningen i huset.

Publicerad 17 January 2014 15:37