Barn till ensamstående, invandrad förälder mest utsatta

Av
Per Eeg-Olofsson

BAKGRUND. Det finns två grupper som utgör den stora majoriteten av de hushåll med barn som Rädda barnen räknar som ekonomiskt utsatta: de med ”utländsk bakgrund” och de med en ensamstående förälder. Det konstaterar rapportförfattarna som menar att den ekonomiska krisen i mitten av 1990-talet vidgade inkomstklyftorna i Sverige, och att de grupperna har halkat efter även när ekonomin stabiliserats under 2000-talet och barnfattigdomen totalt sett gått ned jämfört med krisåren på 90-talet.

Barn i familjer med ”utländsk bakgrund” definieras i rapporten som barn som antingen själva är födda utomlands eller som har minst en utlandsfödd förälder. Nästa var tredje barn med utländsk bakgrund, 29,1 procent, beräknas leva i en fattig familj. Det kan man jämföra med att det bara är 5,2 procent av barnen med svenskfödda föräldrar som räknas som fattiga. Bland barnen med en ensamstående förälder är det 27,8 procent som räknas som fattiga, jämfört med att 8 procent av barnen med sammanboende föräldrar gör det.
De barn som bor med en förälder som är både ensamstående och invandrad löper allra störst risk att hamna i fattig-gruppen, mer än hälften, 53,4 procent, av de barnen räknas dit. Av hushållen med två sammanboende, svenskfödda föräldrar så räknas bara 2,1 procent som fattiga.

Det är också stora skillnader mellan kommunerna. Bland de kommuner som ligger 10-i-topp, med lägst siffror, finns pendlarkommuner med hög andel höginkomsttagare som Danderyd, Kungsbacka och Vallentuna. Etta på listan placerar sig i år Lomma kommun. Till viss del är barnfattigdom ett storstadsproblem, förutom Malmö, längst ned på listan, så hamnar Göteborg på plats 269 med 17,3 procent fattiga barn. Stockholm har under de senaste åren höjt sig och finns inte längre bland de 75 kommuner som har högst andel fattiga barnfamiljer. Men att barnfattigdom inte bara är ett storstadsproblem märks genom att små och medelstora kommuner med stor invandrarbefolkning, som Landskrona, Södertälje och Eskilstuna finns med i tio-i-botten på listan, liksom glesbygdskommuner som Årjäng och Sorsele.




Fattig enligt Rädda barnen

Som barn räknar Rädda barnen de till och med 17 år, och organisationens definition av ett ekonomiskt utsatt hushåll är en som tagits fram av Tapio Salonen, professor i socialt arbete. I den räknas dels barn i familjer som har fått försörjningsstöd under året och dels familjer som har så kallad ”låg inkomststandard”. För att beräkna om ett hushåll har låg inkomststandard så räknas ett värde fram med hjälp av en formel som tar hänsyn till sådant som antalet vuxna, antalet barn och deras ålder, den disponibla årsinkomsten, norm för baskonsumtion enligt Socialstyrelsen m.m. Värdet 1 betyder att inkomsterna precis räcker till nödvändiga levnadsomkostnader. Familjer med värdet 1 eller lägre räknas som om de har låg inkomststandard.

Publicerad 29 December 2014 08:00