Jörgen Pettersson har begett sig norrut för att träna Högaborgs BK kommande säsong. Foto: Mikael Öhrn

Jörgen Pettersson har begett sig norrut för att träna Högaborgs BK kommande säsong. Foto: Mikael Öhrn

Jörgen Pettersson:

”HIF-fansen har alltid haft en hatbild av mig”

Nye HBK-tränaren om titlar, talangutveckling och om att göra resan från söder till norr

Av
Mikael Öhrn

Mikael Öhrn

HELSINGBORG. Han har varit spelare och assisterande tränare i MFF och varit spelare och huvudtränare i BoIS, nu rör sig Jörgen Pettersson norrut. Till HIF-land. Uppdraget: förvalta och förädla unga spelare i talangfabriken Högaborg. En arbete som passar honom som hand i handske.

En bortaförlust med 0-4 mot Hammarby i juni förra året blev droppen för Landskrona BoIS styrelse. Jörgen Pettersson fick bära ansvaret och gå.
– Jag har inga hard feelings mot klubben Landskrona BoIS. Jag vet hur det funkar. Sen har jag mycket att tacka klubben för också. Samtidigt är det vissa grejer jag är väldigt besviken på, eller kanske snarare vissa personer, säger han.
Hursomhelst var det samma styrelse som gav honom kicken som var med och satte upp riktlinjerna för den gångna säsongen, som i slutändan slutade med att BoIS åkte ur Superettan. Kort och gott: satsa ungt och eget.
– Vi var överrens och vi sa att det kan gå upp och ner. Vi tappade en hel superettanstartelva till förra året och tog sen in unga, egna spelare och unga spelare från division 1, säger Jörgen Pettersson och tillägger att en förutsättning för att föryngringen skulle ha gått vägen hade varit att de äldre, rutinerade spelarna hade tagit ett större ansvar.
– Men det är bara att erkänna att de inte klev fram.

Började med 95:orna

Tränarkarriären inledde Jörgen Pettersson i Landskrona BoIS P95-lag, där bland annat MFF-nyförvärvet till nästa säsong Erik Andersson ingick.
– Jag hade 95:orna i två, tre år. De var en väldigt talangfull grupp och många av de spelarna plockade jag upp när jag var i A-laget.
På så vis är HBK och Jörgen Pettersson som gjorda för varandra.
– De tar upp och satsar på egna spelare och jag tycker om att jobba med unga spelare och utveckla dem. Därför passar det väldigt bra.
A och O när man ska förädla egen talang är att tro på det man gör.
– Som tränare ska man våga ta upp dem och som klubb ska man våga stå för dem.Idag är det så lätt att säga ”de är unga och måste ha erfarenhet”. Men hur får du erfarenhet? Jo genom att spela.
Han var själv en gång i tiden en ung talang som fostrades i Dösjöbro IF och via MFF nådde ut i Europa och kom med i landslaget. Men det blev aldrig så många titlar.
– Jag har bara personliga titlar, säger han, skrattar och fortsätter:
– Jag har väl bara ett guld i Danmark (FCK). Sen tog MFF brons. I skytteligan blev jag tvåa 95 eller 94 (1995, red anm).
Men han har trots allt själv gått vägen från att vara talang till att vara en fullfjädrad fotbollsspelare.
– Jag tror att i slutändan handlar det om viljan och hur mycket tid man är beredd att offra. Det finns otroligt många duktiga spelare som inte blir något. Det är därför som spelare som kanske inte har den där talangen kommer vidare, för de har huvudet med sig.

”Varit ramsor”

Han har nu avverkat Malmö och Landskrona, nu fortsätter resan norrut upp till erkänt HIF-land.
– Så fort Högaborg hörde av sig var det intressant. Just nu handlar det inte om Superettan, ettan eller Allsvenskan, utan det ska kännas inspirerande för mig. Det är det viktigaste.
– Sen att det är Helsingborg (skratt). Det är kul att se hur de har det där.
Vad har du för minnen från Helsingborg?
– Jag har ju spelat några derbyn... HIF-fansen har alltid haft en hatbild av mig. Det har varit ramsor och det ena och det andra, men det är okej. Det tillhör fotbollen, säger han och bjuder på ett leende.
Men det finns ett liv även sidan av fotbollen. Med metalbandet Soulweeper har Jörgen Pettersson vunnit många fans, inte minst i Helsingborg där bandet har gjort ett flertal spelningar.
– Jag har alltid sagt att musiken är en allvarlig hobby, men den är en viktig del i mitt liv både som tränare och då jag var spelare. Jag har det sidan om för att koppla bort fotbollen, säger han och berättar att bandet ska in i studion i februari.
Den tidigare sångaren håller sig dock till gitarren den här gången och sparar rösten till fotbollsplanen.
– (Skratt) Jag kör lite körsång i bandet, så jag släpper inte det helt.

Publicerad 20 January 2015 05:00